Så kan skrivande bli meningsfullt för elever
Elever upplever att det är meningsfullt att skriva om de får skriva texter som fyller en social funktion. Men om texterna bara ska läsas av en lärare eller om det ställs krav på eleverna som de inte kan hantera, kan de i stället känna en motvilja mot skrivande. Det visar Magnus Janssons avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

När Magnus Jansson själv gick i skolan upptäckte han att han lärde sig mer om han inte bara läste – utan också skrev ned det som han tyckte var viktigt. Som lärare har han därför låtit sina elever skriva mycket i olika ämnen.
– Jag upptäckte dock att en del elever inte tyckte att det var så roligt, och jag började därför fundera på hur de upplever skrivandet.
Han har intervjuat elever i årskurs 4–6 för att ta reda på vad som är viktigt för att de ska uppleva skrivande som en meningsfull aktivitet för dem. Han ville också ta reda på varför en del elever ibland kan känna motvilja mot att skriva.
Avhandlingen Elevers perspektiv på skrivande i mellanstadiet. Lärande, meningsfullhet och motvilja visar att eleverna upplever att det är meningsfullt att skriva när deras texter används och fyller en social funktion. Om de får läsa upp det de har skrivit för klassen kan de använda sina texter för att positionera sig själva i förhållande till andra, konstaterar Magnus Jansson. Om texten bara ska läsas av en lärare eller sättas in i en pärm så upplevs det inte som viktigt för dem.
– En elev berättade till exempel att han tyckte att det var meningsfullt att skriva om en sjukdom som ingen annan elev kunde något om. När han sedan presenterade sin text för klassen kunde han positionera sig själv som en unik elev.
Skrivandet blir på så sätt en del av det sociala samspelet mellan elever, menar Magnus Jansson. Han kunde också se att det inte är skrivandet i sig, utan händelser som sker före eller efter skrivandet, som är av betydelse för elevernas upplevelser. När elever känner motvilja mot att skriva kan det bero på att de inte får bestämma vad deras texter ska handla om eller att de ska använda begrepp som de inte riktigt förstår, det vill säga när det ställs krav på dem som de inte riktigt kan hantera.
– Man skulle kunna tro att elevernas motvilja riktas mot skrivande i ett särskilt ämne, men i intervjuerna pratar de om texter som de har skrivit i olika ämnen, så motviljan handlar mer om det som sker innan och efter skrivandet.
Magnus Jansson blev förvånad över att skrivande visade sig vara så tätt kopplat till social positionering. Han konstaterar att det för vissa elever blir en möjlighet att positionera sig som duktiga, medan andra riskerar att positioneras som misslyckade skribenter.
– Förhoppningsvis kan mina resultat uppmärksamma lärare på vad som är av betydelse för elevers upplevelser av skrivande – och på så sätt också säga något om varför en del elever hanterar olika skrivuppgifter på olika sätt.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Magnus Janssons avhandling väcker Lärarpanelens nyfikenhet på hur man kan designa en skrivuppgift med syfte att lära ut ett specifikt ämnesinnehåll. Utmanande skrivande borde kunna användas oftare för att stötta elevers inlärning i alla ämnen, men också för att öka deras lust till att formulera egen text.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit. Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Forskare: Magnus Jansson.
Avhandling: Elevers perspektiv på skrivande i mellanstadiet. Lärande, meningsfullhet och motvilja.
Disputerade: 29 november 2024 vid Linköpings universitet.
Bakgrund: Är mellanstadielärare och har arbetat som det i 20 år. Har i dag en tjänst som universitetsadjunkt på Linköpings universitet, där han har varit verksam sedan år 2011.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 2/2025!
Skolportens magasin
Läs mer
Svenska som andraspråk

Skolsäkerhet och PDV
