Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.

Hur kan en digital läsresurs som Polyglutt gynna flerspråkande i förskolan? Analysen av läsresursen visar att det finns en potential att lyssna på böcker på både svenska och ett stort antal andra språk som finns representerade i den svenska förskolan.

Lärande genom lek och kreativt skapande eller fokus på undervisning för att förbereda skolstarten? En avhandling har undersökt vad förskolebarn och pedagoger ägnar sig åt i tre olika länder.

Att undervisa om nervsystemet är svårt och ofta något som brister. Främst på grund av dess komplexitet, men också på grund av läromedlens utformning och en traditionsbunden undervisning, enligt två forskare.

De flesta vet vad tallriksmodellen är. Ändå är den en doldis i skolforsknings­sammanhang, enligt forskaren Gita Berg som har undersökt hur tallriksmodellen används som didaktiskt verktyg i hem- och konsumentkunskap.

Särskild begåvning borde vara en tillgång – men skolpersonal och rektorer fokuserar snarare på svårigheter och problem, enligt en ny avhandling.

Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential, skriver Sara Djurberg i en krönika.

Skolpersonal och rektorer beskriver ofta särskild begåvning hos barn utifrån svårigheter och problem – istället för att se begåvningen som en tillgång för både barnet och verksamheten. Det framgår av en ny avhandling.

Stora delar av den svenska skolan bygger på myter och pseudovetenskap. Det hävdar tre renommerade kognitionsexperter. En av orsakerna till flera av skoltrenderna kan vara rädsla för att såra någon elev.

En stor majoritet av eleverna mår rätt bra. Det visar första delen av ett forskningsprojekt på Åbo Akademi i Vasa kring elevernas hälsa i Vasa och Korsholm.

Elever som har bedömts behöva stöd blir sällan bemötta på sin egen kunskapsnivå i klassrummet. Där får de klara sig själva. Men det här är inte ­lärarnas fel, enligt forskaren Helena Sjunnesson som har försökt ta reda på var i kedjan det brister.

Eigne digitale verktøy til kvar elev har vore avgjerande for den digitale omveltinga i norsk skole.