Det japanska sättet att undervisa matematik har fått stor uppmärksamhet. En studie som har följt en japansk lärare visar att läraren stimulerar eleverna till matematiskt tänkande genom att hjälpa dem att fokusera på lektionsmålet och använda sig av deras idéer i undervisningen.

A study finds that everyone learns at the same rate although some have a head start.

Digitaliseringsforsker har undersøgt, hvad forskningen egentlig siger om børn og unges brug af skærme.

Sexualundervisningen i skolan präglas av en glad och positiv syn på samlevnad. Den kan också uppfattas som ensidig och inte helt oproblematisk när den utmanas, visar ny forskning.

Barn vill ha hjälp av artificiell intelligens för att göra läxorna till exempel men allt får AI inte hjälpa till med. Susan Walan står bakom den nya forskningen som handlar om vad barn tycker om AI, hon berättar om vilka slutsatser hon drar av forskningen.

Tema: Anpassade skolformer

 I Norrköpings skolor och förskolor har skönlitteratur börjat genomsyra undervisningen i naturvetenskap och teknik. ”Läsning främjar intresset för ämnena men även inlärningen”, säger Alma Jahic Pettersson, forskare på Linköpings universitet och den som står bakom initiativet.

Ifølge et nyt danske studie har børn lettere ved at lære at stave, når de bruge kroppen til at ’forme’ bogstavslyde, end når de modtager traditionel klasseundervisning.

Valet av utbildning tenderar att gå i arv, särskilt när det gäller utbildningar där det är en hård kamp om platserna och där det framtida jobbet ger hög lön. Det visar en ny rapport.

Läskrisen har följt med skolan under en längre tid och uppmärksammas nu åter i den offentliga debatten. Här är skolans roll och organisation västentlig, men med vilka metoder bör krisen hanteras? Lars Lagheim berättar här om erfarenheter från ett läsprojekt som bland annat exporterades till Norge.

Eleverna har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva utan också på uttal och förståelse, vilket syns på de nationella proven. ”Cirkelmodellen gör eleverna kreativa utan att de tänker på det. Och jag får syn på fler elevers tankar och funderingar”, säger läraren Rebecka Ungh Wolf.

Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.