Rasmus Pernesten gjorde allt för att ingen skulle märka att han inte kunde läsa och skriva. Vändpunkten kom med hjälp av lärare och specialpedagog – och en fantasybok. Att läsa är den bästa medicinen för en dyslektiker, säger han i dag.

Lotta Samuelsson är gärna en zombie, om det krävs. Hon vill få barn att leka mer. För att få med de ensamma barnen gör hon sociogram.

Barns liv på nätet är ofta en dold värld för oss vuxna, men påverkar i högsta grad deras lek och relationer. Och barn som inte spelar eller har tillgång till mobil riskerar att bli utanför. Det visar en avhandling av Marina Wernholm, pedagogikforskare vid Linnéuniversitet.

Barn behöver lära sig att tänka kritiskt på nätet, enligt forskaren Carolina Martinez. Här är hennes tips på hur lärare i fritidshem kan arbeta med källkritik.

Prestigelöshet, respekt för varandras roller och, framför allt, tid. Läraren i fritidshem Maria Björk och klass­läraren Madeleine Leinonen har hittat receptet på ett gott samarbete.

På Kyrkskolan i Sorunda har införandet av ett tvålärarsystem och arbete med teman skapat trygghet. Läraren i fritidshem Ivana Petrovic och förskolläraren Viola Olsson sätter leken i centrum för sin förskoleklass.

Kollegan sjukanmäler sig, din ”att göra-lista” blir bara längre och längre och kraven på dig kommer från flera håll. Känner du igen dig? För att inte gå sönder av stress är återhämtning A och O.

Läroplanen förutsätter kompetens hos personalen för att de ska kunna omsätta riktlinjerna till konkret handling. Det påpekar Sofia Frankenberg, lektor och docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet.

Forskaren Panagiota Nasiopoulou ser enbart fördelar med att undervisning nu finns med som begrepp i läroplanen.

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har blivit inbjuden av Unesco att delta i en grupp som ska ta fram en strategi för FN:s globala mål om att alla barn ska ha tillgång till förskola av god kvalitet.

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande kring samhällsfrågor. För att lyckas med detta behöver lärare få tillgång till forskning om hur undervisningen inom detta område bäst utformas i praktiken. Skolforskningsinstitutet har nu publicerat en systematisk översikt om kritiskt tänkande och källkritik inom undervisning i samhällskunskap.

Vilka förväntningar är rimliga att ställa på praktiknära forskning, frågar Serder och Malmström i sin artikel i PfS tidigare i år. Vilka spänningar finns mellan olika parters syn och vad leder de till? Det är frågor som vi som företrädare för det fristående forskningsinstitutet Ifous gärna tar vidare – till samverkan som en förutsättning för…