Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Många niondeklassare har stora svårigheter med att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp, två förmågor som är centrala i historieämnet. Risken är också stor att coronapandemin ytterligare försvårar kunskapsinhämtningen för dessa elever.

I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter ett urval av litterära epoker, svenska dialekter och svenska författare. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning. (webb-tv)

När studenter får så kallat arbetsintegrerat lärande (AIL) delas utbildningen ofta upp i ”teori” och ”praktik”, på campus- respektive arbetsplats. Men den terminologin skapar ett gap i onödan, menar Ville Björck i en avhandling vid Högskolan Väst. Han föreslår en ”tredje” mötesplats, en hybrid av de olika lärandemiljöerna.

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar forskning vid Malmö universitet. Coronapandemin riskerar att ytterligare försvåra för eleverna att nå kunskapsmålen, enligt forskaren David Rosenlund.

Det råder stor olikhet i hur skolor använder digitala läromedel i undervisningen. Förmågan att hantera själva tekniken finns. Men det brister i kunskap hur lärare drar pedagogisk nytta av den nya tekniken, visar en färsk doktorsavhandling.

Detaljerade läroplaner med tydliga besked om vad eleverna ska lära sig kan vara vägen tillbaka till goda kunskaper i matematik. Det visar forskaren Johan Prytz undersökning av hur läroplanen påverkat resultaten i Timss.

Formeln för extra arbetsglädje och engagemang stavas ”fokusveckor” på fyra förskolor i Sollentuna. "Genom att sätta fokus på olika teman når vi de förväntade undervisningsmålen", säger rektor Jenny Enlund.

Kroppsspråk och kulturtypiskt minspel kan vara en viktig ingrediens när man ska lära sig ett nytt språk, enligt språkforskaren Corina Löwe. Men den delen av undervisningen har gått förlorad på grund av pandemin och skolans distansarbete.

Att jämka barns språkliga ­svårigheter och för­utsättningar i en likvärdig verksamhet är svårt. Hos Göteborgs förskolor hittar vi stora olikheter – men också stora framgångar.