Begreppet gränsvärde upplevs ofta som svårt av gymnasieelever. Ibland försöker de till och med använda det som ett eget räknesätt. Därför bör man koppla undervisningen till elevernas vardagsliv, menar forskaren och lärarutbildaren Abraham Kumsa Beyene.

Många barn och unga ser dystert på framtiden enligt rapporter i bland annat Ungdomsbarometern. Nu visar forskning att om elever får använda sin fantasi för att skriva egna fiktiva ljusa framtidsberättelser så utvecklas förmågan att se flera olika framtidsmöjligheter. De unga kan då uppleva ökat hopp och så kallat agentskap, det vill säga känslan av att själv…

I forskningsprojektet "Den lekfulla staden social hållbarhet och gröna förlängda skol- och förskolegårdar" undersöker månandens forskare, Sara Frödén, lekmiljöer ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på jämställdhet. Forskningen visar att gröna miljöer gynnar olika former av lek, är mer utmanande och inkluderar fler än lek på en traditionell skolgård.

52 personer sköts ihjäl under 2023 i Sverige. Gängrelaterad brottslighet, dödsskjutningar och sprängningar har blivit ett stort problem i både större och mindre städer i Sverige. – Vi vet dessvärre rätt lite om långtidseffekterna av urbant våld i de svenska förorterna, säger Josefa Maria Stiegler, gästforskare vid Umeå universitet.

Våra hjärnor är ”programmerade” så att vi tenderar att lyssna mest på de människor som vi gillar – och lyssna mindre på dem vi ogillar. Det har forskare i neuropsykologi visat i ett nytt experiment.

I ett forskningsprojekt har lärare med hjälp av modern teknik kunnat analysera hur de rörde sig i klassrummet. Syftet var att utveckla deras undervisning. Stockholm Science and Innovation School såg flera fördelar och fortsätter nu att använda tekniken även efter projektet.

Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”. 

Det talas inte mycket om hur slöjdundervisning för nyanlända är utformad. Samtidigt använder många skolor slöjden som ett sätt att slussa vidare elever från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Här krävs mer kunskap, enligt forskaren Emma Gyllerfelt.

Programmering har ännu inte fått någon tydlig roll i matematikundervisningen, konstaterar Ana Fuentes i en ny avhandling. "För att reformen ska få större genomslag kan uppgifter om programmering behöva finnas med i de nationella proven", säger hon.

Hur upplever eleverna bedömning i skolan och hur kan det relateras till hälsa och välbefinnande? Skolverkets nya kunskapsöversikt lyfter fram aktuell kunskap om hur skolor kan utveckla en bedömning som både gynnar kunskapsutvecklingen för eleverna och är hälsofrämjande.

Generalisering av förortssvenska kan leda till negativa konsekvenser för unga förortsbor. En ny avhandling visar vilken roll förortssvenskan och dess nyanser har för ungdomars identitetsskapande.