Flickor med utländsk bakgrund idrottar mindre än andra flickor. Hur ändrar man på det? En ny studie efterlyser mer samarbete mellan idrottsklubbar, skola och föräldrar.

Bygg en organisation där lärarna själva tar huvudansvaret för undervisningsutvecklingen, säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling”. Kvaliteten på undervisningen skulle höjas om skolan blev bättre på att identifiera områden där undervisningen inte ger ett lärande för eleverna.

Den politiska klåfingrigheten skapar inga förutsättningar för en utveckling av en lärarutbildning som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver Jan Andersson med anledning av regeringsförslaget om förändringar i lärarutbildningen

Jamal Hussein drömmer om att bli en ämneskunnig lärare och en god pedagog. – Som elev vill man ha en schysst och skön lärare som både är snäll, rättvis och har förmågan att ge alla elever den kunskap de behöver för framtiden, säger han.

I rapporten "Idrott och hälsa bland flickor" har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola studerat uppfattningar och erfarenheter hos föräldrar med utomeuropeisk samt svensk bakgrund.

Ju mer ”språktung” skolan har blivit, desto större problem får elever med språkstörning – även i det sociala samspelet. Det är lätt att tolka svårigheterna som dyslexi eller lägre intelligens, men det här något annat. Och väldigt vanligt.

Även om svensk lärarutbildning behöver styras nationellt måste politikerna inse att villkoren vid landets lärosäten är olika och att reformer tar tid, skriver Göran Levin, utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.

Termerna ”utvecklingsstörning” ska heta ”intellektuell funktionsnedsättning” ,och skolformen ska ändra namn från ”grundsärskola” till ”anpassad grundskola”. Att byta namn, men inte koncept, är dock en eufemism, skriver Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Många av dagens högskolestudenter känner sig lika förvirrade som jag gjorde under de första studieåren. Det visar både forskning och mina egna erfarenheter som skrivhandledare vid Åbo Akademi, skriver Jane Wingren, universitetslärare på Språkcentret vid Åbo Akademi.

I tio år har ordningsreglerna som utgör den så kallade Åsölektionen bidragit till lugn och fokus i klassrummen på Åsö grundskola. Under det här läsåret har reglerna uppdaterats för att hålla jämna steg med tiden.

Att lära sig att förstå tidsskillnader kan vara både svårt, abstrakt och knepigt att visualisera. Mellanstadieläraren Annika Macklin har hittat ett effektivt sätt att lära ut tidsförlopp: att jobba med tidslinjer.

Redan efter examen visste skolbibliotekarie Tehres Lindskog Boström att hon ville arbeta på ett skolbibliotek. På Thorildsplans gymnasium samarbetar hon med lärarna för att ge eleverna informationskompetens, tillgång till skolbibliotekets alla resurser och lust att läsa.