Förskolorna i Upplands-Bro har under flera år arbetat systematiskt med lärmiljön. Nu har de uppnått flera av sina mål. Kompetensutveckling i alla yrkesgrupper, barns delaktighet och regelbundna uppföljningar har varit nycklar till framgången.

"Förr fanns ett reflektionsparadigm inom lärarprofessionen som riktade fokus på lärares reflektion. Och det är i sig jätteviktigt. Men om betoningen på reflektion blir för stor är det lätt att missa vad som händer i mötet med eleven. Rikta blicken mot kommunikationen, inte minst den ickeverbala. Hur vi talar, rör oss, vår mimik och våra…

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

För att öka intresset och förmågan att ta till sig nya kunskaper används allt oftare inslag från spelvärlden i utbildningar, fortbildningskurser och kompetensutveckling. En ny pilotstudie från Göteborgs universitet, som undersökt uppfattningar om så kallat spelifierat lärande, visar att återkoppling i form av att nå nya nivåer och vinna medaljer uppfattades som innovativt och engagerande.

Nu ska forskare vid Göteborgs universitet undersöka hur situationer där lärare utsätts för hot och våld uppstår och kan hanteras och förebyggas. Detta är ett av nio forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa, som sammanlagt beviljats närmare 25 000 000 kronor av Afa Försäkring i årets tredje omgång av anslag för forskning.

Demokrati är alltid ett aktuellt begrepp, och skolans demokratiuppdrag är viktigt. Men hur kan vi veta hur det står till med demokratin? Och vad kan skolan göra för att stärka demokratin?

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja totalt 13 projekt finansiering med sammanlagt 51 miljoner kronor för åren 2022–2024.

Mattelärarna i Tjärnaskolan i Borlänge ville pröva något nytt för att aktivera eleverna på lågstadiet. Det ledde till nya sätt att undervisa och prata matematik. Nu har läraren och forskaren Helena Eriksson använt de erfarenheterna i sin avhandling.

På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.

En stark maskulinitet där vapen och våld romantiseras är vanligt i kriminella gäng. Men ofta är denna machokultur en kompensation för ett tidigt utanförskap. Att jobba med manlig identitet kan vara en del av lösningen.

Lagens mål om nolltolerans mot kränkningar i skolan fungerar dåligt. För lärare och rektorer är lagen dessutom betungande då de måste anmäla allt som kan misstänkas vara kränkningar. Det visar Maria Refors Legge i sin doktorsavhandling.