Vår studie bidrar till att fördjupa och bredda kunskapen om överväganden kopplat till lärares klassrumsledarskap. Syftet är att synliggöra och begreppsliggöra lärares ledarskap fokuserat på de överväganden lärare gör medan de leder undervisning.

This article explores pre-service English teachers’ self-reflections as participants in online intercultural exchange (VE). The aim is twofold: to examine participants’ perceptions of intercultural experiences in response to VE; and, to understand whether and how teacher trainees gain pedagogical insights through self-reflection situated in a cross-cultural online project.

Det övergripande syftet är att förstå fritidspedagogers beskrivningar av villkoren för och arbetet med uppdraget att erbjuda stöd till elever för deras utveckling och lärande.

Den här studien handlar om formativ återkoppling, vilket är en process som genomförs i syfte att stötta elevernas skolarbete och/eller lärandestrategier.

Den här studien handlar om föräldrars perspektiv på barns övergång från förskola till skola (förskoleklass och fritidshem) i två svenska kommuner samt tillhörande aktiviteter som genomförts i dessa kommuner föra att göra övergången trygg och välfungerande.

Denna artikel behandlar den arbetsfördelning som förskollärare beskriver, sker mellan förskollärare och specialpedagoger när det gäller barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd. Närmare bestämt vilken yrkesgrupp som gör anspråk på jurisdiktion, det vill säga det område som yrkesgruppen kontrollerar, över arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att beskriva en lärares spontana berättande och vilka didaktiska innebörder det kan ha. Spontant berättande beskrivs här som en improviserad didaktisk handling med begreppet pedagogisk takt – en lärares kvicka bedömning och spontana handlande, grundat på erfarenhet såväl som känsla, vid oförutsedda händelser i mötet med elever.

I artikeln analyseras rektors, speciallärares, lärares och elevers berättelser om en elevs erfarenheter av försöksverksamheten. Eleven blev enligt berättelserna mycket ledsen och bytte skola efter att ha fått sina första betyg.

Syftet med artikeln är att generera kunskap om modersmålselevers erfarenheter om skolämnet modersmål genom att studera elevers emotionella positioneringar i berättande och berättelser om sina relationer till språk.

I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor.

Artikeln tar sin utgångspunkt i hur aktörer på den privata läxhjälpsmarknaden, i kölvattnet av en intensiv politisk och medial debatt, befinner sig i en position som innebär förändrade behov, förutsättningar och möjligheter att söka legitimitet för sin verksamhet.