Hur påverkades grundskollärare och elever i de nordiska länderna när pandemin skapade nya förutsättningar för undervisningen? Vilka lärdomar kan skolsystemen i de olika länderna dra av skolstängningar och distansundervisning? Detta diskuterades på webbinariet Nordic schools during Covid-19 — lessons learned.

I Mervi Salos ikt-verkstad gör eleverna allt från greenscreenbilder till att programmera egna spel, beroende på vad de har lust med. "Vi behöver hjälpa barnen att utveckla sitt intresse för digital teknik", säger hon.

Det är vanligt att lärare i såväl förskola som skola använder förproducerade material i undervisningen. Elin Erikssons avhandling handlar om vilka möjligheter till lärande som skapas när förskollärare använder materialet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA).

En kartläggning från Forte visar på stora kunskapsluckor vad gäller metoder och insatser för att förebygga våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Därför behövs en strategisk forskningssatsning på området.

I forskningsprojektet "Att (åter)skapa familj" har forskarna Sofia Enell, Linnéuniversitetet, och Monika Wilinska, Jönköping University, tittat på hur ungas relationer påverkas efter placering på låst institution.

Genom att delta och stötta i barnens lek kan pedagoger främja språkutvecklingen, särskilt för barn med annat modersmål. I en ny bok förklarar forskaren Robin Samuelsson metoden.

Researchers have discovered differences between the brains of girls and boys with autism that they say may improve diagnosis of the developmental disorder in girls.

Kreativt utövande ökar hjärnans plasticitet, vilket förstärker våra intellektuella krafter och förmåga att ta till oss alla typer av kunskap. Det menar hjärnforskarna Fredrik Ullén och Göran Lundborg.

Kombinationen av teori och praktik upplevs ibland som ett dilemma för lärare i praktisk-estetiska ämnen. Carolina DiMarias elever gör aldrig skriftliga inlämningsuppgifter. De får visa sina kunskaper på andra sätt.

Digitaliseringen har gett lärare en rad nya eller förstärkta roller: som pr-konsult, polis, skådespelare och administratör. ”Därmed har de fått mindre utrymme för sin expertroll som pedagog”, konstaterar företagsekonomen Johan Sandén i sin avhandling.

Läsundervisning är inte bara något för yngre elever, utvecklingen måste fortsätta ända upp i gymnasiet. ”Detta är viktigare än någonsin med tanke på hur läsningen har minskat i alla åldrar”, säger forskaren och gymnasieläraren Maria Larsson.

Läs- och skrivförmåga kan överföras från ett språk till ett annat - även när alfabeten är helt olika. Men de flesta tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska än på sitt modersmål.