”Systematiskt relationsarbete” – så formulerar Henrik Hellmin, specialpedagog på Barkarbyskolan i Järfälla, sin viktigaste metod.

Monica Bergenek är övertygad om att hon som förälder har viktiga kunskaper att ge även de specialutbildade i skolans värld – därför har hon skrivit en bok om att ha ett barn med autism, adhd och lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Barn med läs- och skrivsvårigheter som utsätts för text på flimrande skärmar, så kallat vitt pixelbrus, blir bättre både på att läsa och minnas vad de har läst. Det visar en ny svensk-norsk studie.

I den här studien undersöker forskare från Högskolan i Jönköping hur självtillit, det vill säga den egenupplevda kapaciteten och kompetensen, förändras under högstadietiden. De jämför hur upplevelsen ser ut för elever med och utan funktionsnedsättning, och hur det påverkar både deltagande och betyg i ämnet idrott och hälsa.

Alla elever ska ha tillgång till lärande och gemenskap under hela skoldagen, även på rasterna. Därför har tillgänglig lärmiljö blivit ett av de viktigaste begreppen både inom skolutveckling och ute i klassrummen.

Det finns många resurser för dig som vill veta mer om tillgänglig lärmiljö och hur den kan skapas. Vi har samlat några bra lästips här.

Skolforskningsinstitutet har kommit med en ny sammanställning om tillgängliga lärmiljöer i idrott. En som har många tankar kring detta ämne är idrottsläraren Alexander Skytte.

Under pandemin fick en del barn en välbehövlig paus från en otrygg skolmiljö, skriver psykiatern och forskaren Lotta Borg Skoglund. Hon efterlyser fortsatt flexibilitet för distansundervisning.

Källkritik och kritiskt tänkande tar sig ibland ganska mekaniska uttryck i svensk skola och högre utbildning, menar Stefan Ekecrantz, som forskar på ­studenters förmåga till kritiskt tänkande.

Satsningen på CPS i svensk skolan är viktig att vetenskapligt undersöka noggrannare framöver. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Lena Samuelsson. "Jag ser för- och nackdelar med modellen", säger hon

Det kan vara svårt att undervisa i fysik och kemi i yngre åldrar. Genom att utgå från bilderböcker i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen menar förskoleklassläraren Karin Nyberg att det blir lättare att ta till sig ämnena.

Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.