Many classroom environments favor a certain kind of thinker, usually the students who are quick to recall a fact when the instructor asks a question. But that’s not the only type of mind, and it’s not even always the best kind of mind for learning.
Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.
How do you support and celebrate neurodiversity in the classroom? What strategies do you use to ensure all students in diverse classrooms thrive at school and beyond? In this article, we outline five further readings which explore neurodiversity in education, and offer strategies for effective and informed teaching.
Begreppet neurodiversitet är centralt i Sofia Österborg Wiklunds forskning. Månadens forskare menar att dagens synsätt på individer med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) osynligör och skapar ett utanförskap. Ett systemskifte krävs och förskolan och skolan behöver ta sig an dessa frågor från nya perspektiv.
Rektorn Cecilia Larsson Ståhl upptäckte ett återkommande mönster på Rosengårdsskolan. Vart tredje år, ett antal år tillbaka i tiden, presterade pojkarna i åk 6 bättre än flickorna. Övriga år presterar alltid flickorna bättre. Det visade sig finnas en gemensam nämnare: eleverna hade haft samma lärare.
Pojkarna har sämre resultat än flickorna i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Hur kan vi arbeta förebyggande inom skolan? Forskningen visar till exempel att pojkar får fler stängda frågor, medan flickor får mer öppna frågor som uppmuntrar till utvecklande samtal.