På Örnässkolan i Luleå ger lärarna eleverna samma prov flera gånger. Inte för att bedöma dem utan för att de ska lära sig bättre. Helt enligt den senaste hjärnforskningen.

Skolans personal måste själv få avgöra vilka elever som ska få särskilt stöd. Det anser Anna Lundh, Överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting och studierektor för specialistutbildningen i barn- och ungdomspsykiatri.

Var fjärde grundskollärare får inga extra resurser till elever i behov av särskilt stöd om eleven inte har en diagnos. Det är helt i strid med skollagen.

Varför bryr sig inte skolan om att många repetitioner som sker under lång tid förbättrar inlärningen? Vet man ens om det? — Det finns väldigt mycket basal kunskap om hjärnan och inlärningen som har direkta konsekvenser för hur man bör bedriva undervisning, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Hur kan rekryteringsmålen för andelen professorer bli mer effektiva? Det har Högskoleverket analyserat på uppdrag av regeringen i en ny rapport. Läs hela rapporten här (pdf).

Malmö högskolas rektor har beslutat att avsätta en halv miljon kronor i projektmedel till ett kunskapscentrum för deltagarbaserad funktionshinderforskning.

Med en frågvis lärande agent i datorn lär sig elever matematik lättare. Kognitionsvetaren Annika Silvervarg har varit med och vidareutvecklat matematikspelet.

Maria Löfgren, filosofie doktor i litteraturvetenskap och utbildningsledare vid den humanistiska fakulteten, blir ny rektor för Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Hon börjar sin nya befattning den 1 augusti.

Under senare år har forskningen om lärande gjort banbrytande upptäckter. Få av dem tillämpas i klassrummet. Nu satsas drygt tio miljoner kronor på ett projekt där de nyaste rönen inom pedagogik, ämnesdidaktik, psykologi och neurovetenskap ska hjälpa lågstadieelever att räkna och läsa bättre.

Korta men intensiva träningsinsatser i form av strukturerade och lustfyllda språklekar från fyra års ålder visar sig kunna ge bestående positiva effekter på barns tidiga språkutveckling. På sikt kan också övningarna leda till att barnen lättare lär sig läsa. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.

 En dator till varje skolelev blir en alltmer spridd företeelse i landets skolor. Göteborgs universitet utvärderar nu i flera forskningsstudier de pedagogiska konsekvenserna av den så kallade 1:1-satsningen i några syd- och västsvenska kommuner.