Ett forskningsbaserat arbetssätt, inkluderande arbete och högt ställda förväntningar på elever. Det är några av framgångsfaktorerna bakom den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun, enligt den första rapporten i en studie av Elisabeth och Bengt Persson vid Högskolan i Borås.

Hur läser svenska elever jämfört med elever i andra länder? Läser dagens elever sämre än vad elever gjorde tidigare? Boken "Läsning, läsvanor och läsundersökningar" av Ulf Fredriksson och Karin Taube bygger på resultaten från nationella och internationella läsundersökningar och vänder sig till blivande och verksamma lärare.

"Det är en glädjande satsning som Björlund beskriver och rätt använd kan den bli en bra start på en tydligare satsning på spetsforskning". Så kommenterar Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert regeringens kommande satsningar på forskning.

Det går værst ud over pædagogerne, når elever på specialskoler truer eller griber til vold. Mens tre ud af fire pædagoger bliver slået i løbet af et år, gælder det ”kun” lidt over halvdelen af lærerne. Forskellen bunder i forskellige strukturer.

Hvorfor er det primært drenge, der havner i specialundervisningen, og ikke piger? I skoleåret 2011/2012 fik 11 procent børn specialundervisning, og de 65 procent var drenge. Nyeste tal fra Danmarks Statistik viser, at 81 procent af disse drenge er henvist for udviklings-
forstyrrelserne ADHD og autisme.

Under ForskarFredag den 28 september kommer tiotusentals människor att få prova på forskning och möta forskare på 28 orter i Sverige. I Umeå blir det kemishow, föreläsningar och planetarievisningar på Umevatoriet – och självklart en massa spännande experiment.

Ett stort forskningsprojekt som rör de mest utsatta eleverna i skolan startar nu på Malmö högskola. Det handlar om hur man ska få alla att lära sig och utvecklas i skolan. – Det duger inte längre att enbart skylla på individen vid skolmisslyckanden, säger Susan Tetler, gästprofessor på Fakulteten för lärande och samhälle.  

Stockholms universitet bjuder in till en öppen föreläsning med lektor Annica Andersson vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

De främmande språken behöver flytta fram sina positioner inom svensk skola. Det framkom på en invigning av en ny forskarskola på Stockholms universitet.

Det bästa sättet att ge den matematikdidaktiska forskningen ökad betydelse för skolan är att involvera lärare tillsammans med forskare i samma projekt. Då kommer lärare att få kunskap om vilka frågor som kan besvaras och vilka det inte går att få svar på. Det menar den danske forskaren Mogens Niss.

Hur upplever elever sitt möte med naturvetenskapen i skolan? Om det handlar en ny antologi där 17 forskare berättar om sina undersökningar. Boken riktar sig främst till lärarstudenter och lärare, men också till läromedelsförfattare och personer med ansvar för utbildningsfrågor.