I fyra år har Gällivare kommun utvecklat ett mer främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Satsningen påverkar både skolornas specifika utvecklingsområden och det kommunövergripande kvalitetsarbetet.

Nu är det möjligt att jämföra åttondeklassares kunskaper i matematik ända från 1960-talet. Erika Majoros, forskare vid Göteborgs universitet, har kopplat samman rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar med dagens TIMSS-undersökning.

Anna Teledahl är lektor i matematikdidaktik med forskningsintressen mot kollegialt lärande, bedömning och problemlösning och skrivande i matematik. Hon vill att undervisningsutveckling tar större plats i den svenska skolan och strukturer förändras för att underlätta för mer kollegialt lärande.

Forskning kan bidra till att utveckla undervisningen och ger lärare argument för vägval och prioriteringar. Men vad krävs för att kunna förstå, värdera och använda forskning? Lärtorget har pratat med Sven Persson, professor i pedagogik, som skrivit en bok om forskningslitteracitet.

I rapporten undersöker författarna vilka svenskkunskaper som krävs för att få ett jobb och hur väl de utlandsfödda lever upp till dessa krav. Studien bygger på en enkätundersökning med svar från drygt 800 rekryterare samt registerdata om utlandsföddas svenskkunskaper. (pdf)

Skönhet kan påverka betygen. Den slutsatsen drar en forskningsstudie från Lunds universitet. När vackra kvinnliga studenter inte var fysiskt närvarande under pandemin utan deltog i digital undervisning sjönk betygen.

Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.

Det behövs mer forskning om hur barn tolkar sin omvärld i bilder, anser professor emerita Karin Aronsson, som är aktuell med en bok i ämnet: Att läsa barns bilder.

Even though the importance of extensive reading practice is well documented, as are students’ changing leisure-time reading habits, knowledge of how much students read at school is still limited. Therefore, this study investigates how many pages of continuous text, nonfiction as well as fiction, students in middle (Grades 4–6) and lower secondary (Grades 7–9) school…

I denna tredje och sista del av artikelserien om Tidöavtalets skolpolitik analyserar Gunnlaugur Magnússon särskilt likvärdighetsfrågor i avtalets reformförslag och ser framför sig fyra förlorade år.