Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

För tio år sedan brändes högstadieskolan i Gråbo ner efter en period av bråk, bilbränder och skadegörelse – och dåliga resultat. Det ledde till en storsatsning i Lerums kommun på en hållbar utveckling i Gråbo.

Som en del av den satsningen invigdes år 2012 tre nya skolor med entreprenöriellt lärande, som ska stärka elevernas självkänsla och motivation. En av dem är Röselidsskolan F-9.

Där finns det inte några klasslärare eller fasta scheman. I stället arbetar lärarlagen tillsammans i ämnesöverskridande projekt.

– Om man vill ha engagerade barn med en egen drivkraft kan man inte snuttifiera, utan alla lärare behöver samverka för att jobba övergripande med barnens lärande, säger Marie Sandell, som är rektor för årskurs F-3 och 4–5.

Undervisningen sker i flexibla studiegrupper som ändras kontinuerligt efter elevernas behov. Det gör det lättare att sätta in stödåtgärder där de verkligen behövs.

– Vi utvärderar väldigt tätt. När vi sätter in en resurs tänker vi: Hur ska det se ut när målet är uppfyllt? När vi har nått dit är det kanske bättre att andra barn får ta del av den resursen, säger Marie Sandell.

TILL SIN HJÄLP har rektorerna på Röselidsskolan haft pedagogikforskaren Ulf Blossing, som med sitt forskarteam har kartlagt förbättringsarbetet i kommunen, identifierat utvecklingsbehov och gett skolorna metoder för att intervjua sina egna pedagoger och elever.

– Undersökningarna har gjort att vi har fakta i diskussionerna. Ingen kan säga att det inte är så, för vi vet till exempel vad eleverna har sagt, säger Marie Sandell.

Av Ulf Blossing har rektorerna blivit uppmuntrade att fortsätta på den inslagna vägen, men har också fått jobba med att göra alla lärare delaktiga och låta arbetslagen bli mer självstyrande.

– Hela verksamheten har tänkt mer, vilket har bidragit till att vi har ett gediget uppföljningssystem.

Vi kan arbeta förebyggande, eftersom vi vet var eleverna befinner sig, säger Marie Sandell.

Sedan starten har skolans resultat stadigt förbättrats, med undantag av en svacka under det senaste året. Elevernas närvaro har gått upp till nästan 100 procent, samtidigt som skadegörelsen har minskat och lärarna upplever att barnen har blivit bättre på att reflektera över sitt lärande.

FÖR SARA GAMBORN, som är arbetslagsledare i årskurs 4–5, innebär skolans sätt att arbeta framför allt att hon aldrig är ensam i det hon gör.

– Tidigare var jag klasslärare för en grupp på 26 barn. Då var det jag och de. Nu planerar och utvärderar vi allt tillsammans, säger hon.

Hon menar att det gör det lättare att våga testa nya idéer och lära av varandra. Men hon tycker också att det har varit en utmaning att hitta en balans i undervisningen, så att de så kallade effektmålen – till exempel att skapa modiga elever – inte går ut över kunskapsmålen.

Samtidigt har hon märkt hur det systematiska arbetet med flexibla elevgrupper har resulterat i fler elever med godtagbara kunskaper.

– Vi ser att hur vi organiserar oss får en direkt påverkan på resultatet. Det tycker jag är häftigt, säger Sara Gamborn.

FAKTA/MARIES OCH SARAS TIPS:

• Arbeta med flexibla elevgrupper och täta utvärderingar så att resurserna används till de barn som behöver dem bäst.
• Titta kontinuerligt på er själva i ett utifrånperspektiv.
• Skapa gemensamma mötesplatser så att alla på skolan jobbar åt samma håll. Då får alla elever på skolan en lika bra undervisning.

Av Staffan Eng

Du har läst en artikel ur TEMA: Likvärdig skola i Skolportens magasin nr 5 2017.

KÖP LÖSNUMMER I APPEN SKOLPORTEN!

  App Store

 Google Play

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr (endast nya prenumeranter)

Prenumerera