Läsa, skriva

Läsklyftorna ökar

Publicerad: 18 mars

Skribent: Anna-Maria Stawreberg

Läskunnighet är en förutsättning för demokrati. Samtidigt saknar var femte svensk elev i årskurs 4 och var fjärde niondeklassare grundläggande läsförståelse – och läsklyftorna ökar. Skolportens magasin har intervjuat tre forskare om läskrisen.

RAPPORTER OM LÄSKRISEN i den svenska skolan har haglat i såväl media som i politiska utspel under året som gick. Begrepp som ”funktionell analfabetism” – det vill säga att läsförståelsen ligger på ungefär en mellanstadieelevs nivå – har fått fäste i debatten.

Flera internationella kunskapsundersökningar som Sverige kontinuerligt deltar i ger vid handen att läskunnigheten sjunker bland barn och unga, samt att klyftorna mellan de lässvaga och de lässtarka eleverna ökar.

Läsundersökningen Pirls 2021 (Progress in international reading literacy study) som presenterades år 2023 visade exempelvis att nästan var femte elev i årskurs 4 i Sverige har svag läsförmåga eller inte ens når upp till en låg nivå, vilket är den högsta siffran på hela 2000-talet. Dessutom har andelen tioåringar som inte når upp till den lägsta kunskapsnivån mer än fördubblats sedan år 2016. Studien visade också att klyftan mellan elever från resursstarka och elever från resurssvaga hem har ökat.

Även resultaten från OECD:s internationella kunskapsundersökning Pisa 2022 (Programme for international student assessment) visade att läsförståelsen bland 15-åriga elever har försämrats och att nära var fjärde niondeklassare inte når upp till OECD:s basnivå av läsförståelse.

LÄGET ÄR ALLVARLIGT, menar Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Läskunnighet är en vaccination mot segregation och polarisering – och för lika möjligheter i samhället och i arbetslivet. Genom att läsa utvecklas en förmåga att tänka abstrakt i flera led, att kunna se saker ur flera olika perspektiv och därmed också utveckla en förståelse för omvärlden:

– Vi behöver kunna läsa för att få basal och nödvändig information om samhället. Dessutom är hela arbetsmarknaden kunskapsstyrd och i behov av att vi kan kommunicera via text. Framför allt är det en demokratisk fråga. Att vara medborgare i en samhällelig gemenskap kräver läskunnighet, säger Michael Tengberg.

Han är en av alla experter som larmat om den så kallade funktionella analfabetismen som breder ut sig. En form av analfabetism där elever – trots att de har gått i skolan – inte kan läsa, skriva eller förstå en text som handlar om vardagliga situationer.

OFTA HANDLAR DET om barn och ungdomar som kommer från icke-akademiska hem eller som har växt upp i familjer som inte har svenska som förstaspråk.

– Vi har sett den här utvecklingen länge. Vår första riktiga Pisachock i Sverige kom 2009. Gradvis förskjuts ju problemet så att vi nu ser det även på högskolan, säger Michael Tengberg, som poängterar att läskrisen inte bara är ett problem i skolan, den är ett samhällsproblem.

Orsakerna till att barn och unga i Sverige läser allt mindre och läsförståelsen blir sämre är både många och vitt skilda, som en ökad individualisering, mindre läsning både i skolan och hemmet, och fler nyanlända.

– Dessutom har vi ett samhällsklimat där uppmärksamheten ständigt splittras och där vi prioriterar kort och snabbt formulerad information framför kontextualisering och längre resonemang, säger Michael Tengberg.

AGNETA GULZ, professor i kognitionsvetenskap med inriktning lärande och undervisning vid Lunds och Linköpings universitet och en av regeringens experter i den nya läroplansutredningen, tar upp fler orsaker:

– Skolan har i hög grad slutat vara beroende av det skrivna ordet. Den omfattande digitaliseringen av klassrumsmiljöerna är ett problem relaterat till det, säger Agneta Gulz.

Hon menar att all läsning har sin grund i pedagogiken och på lärarutbildningarna. Men inte ens i lärarutbildningens svenskämne är läs- och skrivförmågan prioriterad, säger Agneta Gulz.

– Det finns till och med lärare som gått en hel utbildning utan att de fått lära sig hur man utbildar i läs- och skrivförmåga.

Hon vill att de vetenskapligt vedertagna metoderna för att lära barn att läsa ska skrivas in i läroplanen:

– Phonics, alltså strukturerad ljudning, är en bevisad, bra metod för att lära sig läsa. Den funkar för alla och hjälper en person att förstå kopplingen mellan skrivna bokstavskombinationer och ljud, säger hon.

ETT VIKTIGT FÖRSTA STEG mot en läs- och skrivkunnig population är alltså att akademin tar till sig av den forskning som trots allt finns, tar bristerna på allvar och styr om lärarutbildningarna, anser Agneta Gulz.

– Som det ser ut nu går en stor del av svenskundervisningen i skolan ut på att eleverna får individuellt anpassat lektionsinnehåll. Det är olyckligt eftersom det finns ett starkt vetenskapligt stöd för lärarledda lektioner där klassen läser samma text, har gemensam högläsning och i grupp diskuterar det man läst.

Framför allt kräver en god läsförmåga mängdträning. Ju mindre man läser, desto mer krävande är det. Att nöjesläsa är i princip uteslutet för en ovan läsare. I början spelar det ingen större roll vad man läser, menar Agneta Gulz, huvudsaken är att man gör det. Att läsa något man tycker är spännande, oavsett om det handlar om en serietidning eller en bok med enklare handling, får upp både läsvanan och lusten.

– Därefter bör man naturligtvis öka svårighetsgraden. Välja böcker med mer avancerat språk och av mer varierat slag. Här kan bibliotekarierna hjälpa till, säger Agneta Gulz.

CAROLINE LIBERG, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och skrivprocesser vid Uppsala universitet, har ytterligare förklaringar till varför elever läser allt mindre och sämre.

– Konkurrensen från sociala medier och internet spelar självklart in. Att man på sociala medier eller i sms uttrycker sig snabbt och på samma sätt som man talar behöver mötas upp i skolan. Här har skolan ett ansvar.

Hon lyfter också en annan sida av samhällsutvecklingen som en delförklaring: Förr fanns det en arbetsmarknad även för den som hoppade av skolan i årskurs 8. I dag är gymnasieutbildning mer eller mindre ett måste, vilket innebär att fler utan adekvata läskunskaper ändå fortsätter med högre studier, trots sämre förutsättningar.

– Dessutom kräver många yrken högre utbildning, vilket innebär att närmare hälften av alla elever fortsätter att studera efter gymnasiet. Om man samtidigt gör neddragningar i skolan säger det sig självt att vi kommer att få elever som inte klarar av kraven.

ÄVEN SVERIGES universitetsstudenter har läs- och skrivsvårigheter, enligt en artikel som Sydsvenskan publicerade i november. I artikeln vittnar lärare på universiteten i Lund och Malmö om att många studenter har svårt att läsa längre texter, att stava och att ta till sig skriftliga instruktioner.

– Man kan fråga sig vad som händer med framtidens lärare, om man på lärarutbildningarna tar in studenter som inte har grundläggande kunskaper med sig. Då fortsätter den onda spiralen, säger Caroline Liberg.

Vi behöver föra ett konstruktivt samtal om det som sker – och om riskerna med utvecklingen, menar Caroline Liberg.

– Det här är en demokratifråga. En fråga om att skapa fullfjädrade medborgare med förmåga att granska fakta kritiskt.

Pisa 2022

Enligt Pisa 2022 når cirka en fjärdedel (24 procent) av de svenska niondeklassarna inte upp till nivå 2 i läsförståelse – den basnivå som enligt OECD är grundläggande för ett fortsatt lärande.
Svenska 15-åriga elevers resultat i läsförståelse är därmed tillbaka på ungefär samma nivå som i Pisa 2009 och Pisa 2012.
Källa: Skolverket, Vi Lärare

Pirls 2021

Pirls 2021 visar att svenska elever i årskurs 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan Pirls 2016. Bland de svenska tioåringarna har andelen lågpresterande ökat medan andelen högpresterande är oförändrad.
Andelen elever som inte når upp till den lägsta kunskapsnivån har mer än fördubblats sedan år 2016.
Resultatskillnaderna mellan skolor i Pirls 2021 är större jämfört med Pirls 2016. I inget annat EU eller OECD-land är resultatskillnaderna större än i Sverige.
Källa: Skolverket

Webbkonferens

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens webbfortbildning för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg till din undervisning. Se föreläsningarna när det passar dig mellan 13 okt och 3 nov.

Läs mer och boka

Åk F–Vux

13 okt – 3 nov

Digital temaföreläsning

När leken inte fungerar

Välkommen till Skolportens digitala temaföreläsning om när leken inte fungerar i förskolan. Hur stöttar vi bäst när leken avbryts, kraschar eller går i stå? Vi erbjuder rabatter för grupper. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka

Fsk

19 maj – 23 jun