Lärarstuderandes erfarenheter av en modellbaserad undervisning i gymnastik under lärarutbildningens praktikperioder
Enligt Annerstedt (2008) finns det en Skandinavisk modell för gymnastikundervisning som karaktäriseras av en stor variation av olika stoff, och eleverna undervisas genom att plocka från ett ‘smörgåsbord’ av fysiska aktiviteter. Det är genom att delta i dessa multiaktivites upplägg som eleverna förväntas lära sig. I praktiken, precis som i resten av Europa och i övriga länder, är bollspel, gymnastik, konditionsträning och friidrott det dominerande innehållet. Men Metzler (2000) påpekar att gymnastikundervisningen borde vara mera än en lärarcentrerad multi-aktivitet undervisning. Också Hastie (2003) lyfter fram att det finns ett allmänt missnöje med multi-aktivitets modellen på grund av en överbetoning på en direkt undervisningsmetod där isolerade färdigheter och driller övas. Denna gymnastikundervisning där läraren tar alla beslut kan medföra att vissa elever får negativa erfarenheter och därför talar Kirk (2005, 2012) för en reform av traditionell undervisning. Som en respons till detta ställer vissa undervisningsmodeller eleven i centrum för undervisningen och inlärningen. Att modellbaserad undervisning i gymnastik har ökat i popularitet syns i en markant ökning antal av studier som studerar dessa modeller. Strukturen och pedagogiken i modeller som Teaching for Personal and Social Responsibility (TPSR) (Hellison, 2011), Sport Education (SE) (Siedentop, Hastie & van der Mars, 2011) och Teaching Games for Understanding (TGfU) (Bunker & Thorpe, 1982) har visat att de kan erbjuda en mängd positiva resultat och fördelar för eleverna och läraren.
Författare: Jan-Erik Romar