Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Många nyanlända elever kommer till mindre orter i Sverige. Andreas Nuottaniemi reagerade därför på att frågor om flerspråkighet ofta diskuterades mycket i storstadssammanhang. Det var anledningen till att hans avhandling Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid kom att handla om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle i Norrland.

− Jag insåg ganska snabbt att flera av de här eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt i klassrummet. Vissa av dem hade varit där i flera år, och de skuldbelade ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, säger Andreas Nuottaniemi.

Det finns en utbredd uppfattning om att språket är nyckeln till det svenska samhället. Andreas Nuottaniemi menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet ett annat. Men det är rum som flera av de här ungdomarna inte kommer in i, konstaterar han. De bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk. Men han menar att ungdomarna i hans studie är väldigt språkligt kompetenta.

− De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla språket som talas i det rummet.

Han lät ungdomarna rita kartor för att visa var i samhället de använder svenska. Det var slående hur få personer de pratar svenska med i sin vardag. Det är framför allt med butiksbiträden, socialsekreterare och lärare.

Personer som alla har det gemensamt att de talar med ungdomarna för att de har ett visst yrke och får betalt för att göra det.

Andreas Nuottaniemi blev överraskad över hur mycket språkutveckling som pågick i klassrummet utanför lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk.

− Samma elever som såg sig själva som misslyckade inlärare av svenska, kunde i andra sammanhang beskriva sig som väldigt kompetenta användare av till exempel hindi eller moldaviska. Det blev väldigt talande för hur tillgången till rum är det väsentliga. I rummet där ungdomarna lär sig hindi känner de sig välkomna och uppskattade.

Utöver lärare hoppas han att beslutsfattare ska läsa avhandlingen. Han vill att de ska förstå hur vissa beslut, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare.

Foto Erik Abel

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Hur lär man sig ett nytt språk när tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang saknas eller är ytterst begränsad? Andreas Nouttaniemis avhandling är av högsta relevans i tider av ökade krav på migranter och deras barn.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR

Forskare: Andreas Nuottaniemi

Avhandling:Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid

Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap. Har arbetat många år som lärare i förberedelseklass och språkintroduktion. Numera adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet

Disputerade: 24 februari 2023 vid Umeå universitet

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 

Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!