Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

STRAX EFTER JUL, i flödet av pandeminyheter, dök berättelsen om Biontech upp, företaget som tog fram det första godkända vaccinet mot covid-19. Biontech är ett företag grundat av det äkta paret Ugur Sahin och Özlem Türeci, båda barn till turkiska gästarbetare i Tyskland. När Ugur Sahin var liten blev han av det mycket selekterande tyska skolsystemet hänvisad till att gå den praktiska inriktningen. Redan vid tio års ålder delas alla tyska barn upp i två grupper: De som beräknas ha förmågan att läsa vidare på universitet och de som av skolan anses vara mer praktiskt lagda.

Eftersom Ugur Sahin inte visat prov på akademisk förmåga som tioåring, och kanske för att han är andra generationens invandrare, menade hans lärare att det vore bäst för honom om han läste den praktiska inriktningen. Hade det inte varit för en påstridig granne som lyckades övertyga Sahins lärare om att Sahin skulle få gå den teoretiska inriktningen hade Sahin redan som tioåring dömts till att inte kunna plugga medicin som vuxen.

UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM det nya vaccinet rullades ut sjösattes januariöverenskommelsens beslut om att göra det möjligt för enskilda skolor att sätta betyg från fjärde klass om de vill. Betygsivrarna menar att tidiga betyg gör det tydligare för eleverna att förstå vad de kan. Vad de inte talar om är att det också riskerar att stämpla eleverna. Det visar nästan all betygsforskning. Att få stämpeln att du är E i svenska eller A i matte redan när du är tio år kan komma att få betydande inverkan på dina framtida studier och val, trots att betyget du får när du är tio säger ganska lite om vad du kommer klara av när du blir äldre. Forskningen visar att tidiga betyg tenderar att sortera elever så att detta missgynnar framför allt de lågpresterande eleverna och elever från studieovana hem.

Redan i dag sorterar vi våra elever i Sverige utan att tänka så mycket på det. När vi ber våra elever i femman välja språk inför årskurs 6 påverkar det förutsättningarna för hur eleverna ska lyckas som vuxna. Väljer eleverna språk kommer de kunna läsa detta språk hela vägen upp till årskurs tre på gymnasiet och på så vis inkassera viktiga meritpoäng i studentbetyget. Väljer de i stället att förbättra sina engelsk- och svenskkunskaper går de miste om möjligheten till meritpoäng även om valet i sig var klokt utifrån vad eleven just då behövde träna på.

SELEKTIVA SKOLSYSTEM är ett kvitto på ett selektivt samhälle. Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor. Detta eftersom ingen har en aning om vad framtiden har att utvisa. Det är nästan lite otäckt att tänka på hur många innovationer världen gått miste om. För tänk om Ugur Sahins lärare inte hade låtit sig övertygas när Sahin var tio år, om han som barn inte haft den granne han hade, då hade inte Biontech funnits och inte heller deras vaccin. Den insikten, att varje bortsorterat barn bokstavligen är en bortsorterad möjlighet, behöver varje skoldebatt vila på.

Karin Berg är gymnasielärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Hon gör även podden Skolsverige tillsammans med läraren Jacob Möllstam, och bloggar och twittrar under pseudonymen Fröken Bagare.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2021, ute 31/3!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play