Hur utökar vi möjligheten till lärande för alla elever?
Universal Design for Learning handlar om att systematiskt stötta olikhet i utbildningen. Målet är att skapa en utbildning som är tillgänglig för alla, där innehållet är meningsfullt och där eleverna är självständiga och självstyrande i sitt lärande.
Sam Catherine Johnston är forskare vid CAST, som är det primära forsknings- och utvecklingscentret för Universal Design for Learning (UDL). I november kom hon till Stockholm för att berätta om UDL på en konferens om Inkludering arrangerad av Skolporten.
Sam inleder med att berätta att hennes egna akademiska resa började med en känsla av utanförskap när hon som barn tvingades skriva med höger hand trots att hon var vänsterhänt. Men vad händer med en människa som tvingas att anpassa sig till den rådande normen, som stigmatiseras och klassificeras som annorlunda? Det får ofta konsekvenser som är svåra att förutse. För Sam Catherine Johnston blev det svårare att kontrollera känslorna i klassrummet, vilket både påverkade hennes koncentration och hennes möjligheter till lärande. Hon ifrågasatte också lärarens auktoritet och valde att lära av sina kamrater istället för lärarens undervisning. En förutsättning för all utbildning är att det finns ett grundantagande om kompetens hos den som ska lära sig. Det är också grunden i Universal Design for Learning, säger hon.
På sin föreläsning går hon igenom fem huvuddrag som finns i en verksamhet med en fungerande inkludering:
Möjligheten till ett meningsfullt lärande genom en mångfald av erfarenheter
Att lära sig av klasskamrater med skiftande identitet och erfarenhet värdesätts och efterfrågas. Klassrumspraktiken sätter fokus på hur eleverna delar med sig av och sammankopplas i sitt lärande – det räcker inte att eleverna befinner sig i samma klassrum.
”If diversity is a goal (and it is), we have to examine practices that separates people. Examine school choice, grouping students and self-segregated classrooms.”
Nivågruppering är inte en bra lösning enligt Johnston, och får medhåll av Hattie. Framför allt blir det ett likvärdighetsproblem om det leder till att grupper i klassrummet enbart får tillgodogöra sig en del av kunskapsinnehållet, vilket medför att de inte har möjligheten att nå sin fulla potential eller blir behöriga att söka sig vidare till högre utbildning.
Hög värdering av, och respekt för, olika typer av kunskap
Ämnesinnehållet i skolan bör innehålla en mångfald av perspektiv – men också en insikt om att de perspektiv som prioriteras är de som mäts. Utöka fokus från det muntliga och skriftliga till det multimodala.
Omfamna olikheter hos sig själv och andra
Olika identiteter värderas och får uttryckas.
Lärande är en intellektuell strävan
Olika perspektiv och idéer skapar fördjupad mening och en mer sofistikerad förståelse inom olika kunskapsområden. Tyngdpunkten bör ligga på distribuerad intelligens snarare än individuell intelligens: det är inte vad du kan åstadkomma som individ som är det primära, det är vad ett kollektiv av intelligenser som kopplas ihop och kompletterar varandra kan åstadkomma tillsammans.
”We don’t all need to know the exact same thing, what we need is to narrowly overlap in competence, just like fish scale, if we want to be able to solve the problems we are facing in the future.”
Utbildning är ett verktyg
Prestation och kunskap mäts genom förmågan att kunna sätta mål och handla på ett sätt som möjliggör meningsfulla livssträvanden – och dessa strävanden är unika för varje individ. Utbildning är en väg, inte ett mål i sig självt. Förmågan att kunna anpassa sig efter nya omständigheter bör gå före en fast uppsättning kunskaper och förmågor som inte är flexibla.
” We need more flexibility in meeting standards. There is no need to memorize content anymore.”
Den 9 november anordnade Skolporten en konferens på temat Inkludering i Stockholm. Sam Catherine Johnston var en av huvudtalarna. Hon har också en bakgrund från McGill university och har doktorerat i pedagogik vid Harvard university. Framtida konferenser i Skolportens regi.
Av Hedda Lovén