Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9?

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. Ämnesprovet i svenska består sammanlagt av tre delar: ett skrivprov, ett läsprov och ett muntligt prov. Alla tre är obligatoriska och alla tre bidrar till det sammanvägda provresultatet. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär. Den tidigare forskningen om nationella prov i Sverige har i viss mån berört kvaliteten på själva innehållet. Det gäller exempelvis provinnehållets förmåga att representera kursplaneinnehållet, det vill säga provens förmåga att mäta grad av måluppfyllelse inom ämnet. Inom svenskämnet har dessa aspekter av provens validitet bland annat studerats av Eric Borgström (2012) och Michael Tengberg (2014a, 2014b). Vidare har Borgström och Per Ledin (2014) undersökt bedömarsamstämmighet på skrivprovet i gymnasiet (Svenska B) och Tengberg och Gustaf B. Skar (2016) har undersökt bedömarsamstämmighet för läsprovet i svenska i årskurs nio. Däremot saknas undersökningar som svarar på frågan om huruvida de olika uppgifterna i läsprovet hänger ihop och på ett trovärdigt sätt bidrar till mätning av läsförmåga antingen som delkompetenser eller som en sammanhängande kompetens, det vill säga antingen uttryckt i form av poäng på delskalor eller uttryckt i ett totalpoäng på hela provet. Vid sidan av innehållsdimensionen är frågan om konsistens avgörande för att kunna fästa tilltro till ett sammanlagt provresultat (Messick 1996, Bachman & Palmer 2010). Frånvaro av konsistens innebär svårigheter att fästa innebörd vid givna resultat, till exempel att ett visst provpoäng motsvarar den kompetens som uttrycks i ett betygssteg. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra till kunskapen om de nationella provens (och specifikt läsprovets i svenska i årskurs nio) validitet genom att undersöka rimligheten i att använda det samlade urvalet av uppgifter i provet som underlag för att mäta antingen delar av läsförmågan och/ eller för att ge ett samlat provbetyg.

Författare: Michael Tengberg och Gustaf B Skar

Hur tillförlitligt är det nationella provet i läsning i åk 9?

Utbildning & Demokrati 2017, vol 26, nr 2