Hur förebygger skolan kränkningar?

Hallå där, Ylva Odenbring! Du är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevperspektiv på våld, trakasserier och kränkningar i skolan.

Varför valde du elevperspektivet?

– Jag och mitt forskarteam såg att det fanns ett tomrum i forskningen gällande just detta och ville ge eleverna en röst. I projektet har vi intervjuat ett hundratal niondeklassare på fyra skolor i olika delar av landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har identifierat tre teman. Ett är skojbråk mellan pojkar, det vill säga en verbal tuff jargong som även kan ta sig fysiska uttryck i form av knuffar och hårda knytnävsslag. Gränsen mellan skämt och allvar är hårfin, även om eleverna hävdar att de vet var den går – och därför kan det ibland vara svårt att säga ifrån. Ett annat tema är sexuella trakasserier mot flickor. Sådana kan också vara svåra att konfrontera, till exempel när en kille skriker ”hora” till en grupp flickor som inte förstår till vem det är adresserat. Det tredje är vardagsrasism mot elever med utländsk bakgrund. Eleverna som uttrycker rasistiska åsikter beskriver en tydlig vi och dom-syn.

Hur påverkar dessa trakasserier och kränkningar utsatta elever?

– Flickor som berättar om sexuella trakasserier tycker att det är jobbigt och frustrerande. Till exempel om de får kommentarer om sina kläder kan de välja att inte ha dem på sig igen. Även elever som utsätts för rasism mår jättedåligt. De utsatta behöver få stöd och eleverna själva uttrycker att det behöver bli en tydlig påföljd för dem som gör fel.

I boken Hot och våld i skolvardagen: att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur & Kultur), beskriver du och din kollega Thomas Johansson hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. Vilka är dina bästa tips?

– Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna. Ta eleverna på allvar, lyssna och agera direkt. Eleverna vill berätta och de vänder sig till den som de vet gör något åt problemet. Det är också viktigt att arbeta med kamratrelationer och skapa bättre samhörighet bland eleverna.

Av Mari Edman

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020, ute 22/10!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play