”Gör skolledaren till ­pedagog”

Ge svenska skolledare mer utrymme för att ­påverka under­visningen, skriver Åsa Melander, utbildningskonsult i Sverige och Storbritannien.

Det sägs att det i Sverige är svårt att rekrytera skolledare till skolor med tuffa förutsättningar, och lättare till skolor som anses välfungerande. I Storbritannien, där jag har arbetat med skolutveckling i tio år, är det tvärtom. När jag började arbeta i Hackney i London 2004 valde många föräldrar skolor i andra kommuner.

Fem år senare var det köer till många Hackney-skolor. Ett fokus på höga förväntningar, en skolförvaltning som styrdes av erfarna skolledare och tätt samarbete med och mellan skolorna vände utvecklingen på ett för Storbritannien unikt sätt.

Brittiska skolledare har hög press på sig för att visa resultat. Skolresultaten granskas och skolledaren förväntas kunna förklara dem: ”Varför får skola X bra resultat för flickor ur lägre socio-ekonomiska grupper, medan denna grupp på din skola, med liknande intag, har sämre resultat?” Hur skulle en svensk skolledare svara?

Skolledare i Storbritannien tillbringar det mesta av sin tid i klassrummen och med att utveckla pedagogiken. En rektor som inte förbättrar skolan inom rimlig tid får ofta sluta.

Detta är orsaken till att rekrytering i Storbritannien ofta är enklare till ”sämre” skolor: Där kan en ny skolledare lättare göra skillnad. I en skola som är outstanding är det svårare.

Ӏr det bra nog om elever
med goda förutsättningar
får ett E?”

Ansvaret är stort, men brittiska skolledare förefaller inte vara lika ensamma som sina svenska kolleger. De får stöd av före detta skolledare med lång erfarenhet, som arbetar som en critical friend. Skolledaren har därmed en självständig röst som utmanar hen – men som har samma mål: att förbättra skolan. Samarbetet mellan skolor var också stort i Hackney.

Skolor bedöms inte bara efter andel godkända, utan även efter hur stor skillnad de uppnått. En skola med sämre förutsättningar och sämre absoluta resultat kan anses bättre än en skola med goda resultat, om den har uppnått större skillnad.

Det är konstigt att många svenska skolor i ”välmående” områden självklart anses bra. Är det bra nog om elever med goda förutsättningar får ett E?

Svenska skolledare vill ägna mer tid åt pedagogisk ledning och mindre tid åt administration. En sådan förändring skulle kräva nytänkande. Brittiska skolledare rekryteras primärt på grundval av sitt pedagogiska kunnande och får under rekryteringsprocessen både undervisa och ge feedback till lärare för att visa att de kan utveckla andra.

Ofta används en erfaren rektor som referens, men beslut fattas av skolan, som prioriterar vilka erfarenheter de vill ha.

Det finns många framstående skolledare i Sverige som borde få mer utrymme för att påverka undervisningen på sina skolor, men skulle lärarna acceptera den insyn en pedagogisk arbetsledare behöver? Huruvida det vore ett positivt steg att knyta anställningstryggheten till skolresultaten är nog en onödig fråga – det är osannolikt att svenska skolledare skulle vara villiga att göra det.

Att förändra strukturer över en natt är svårt. Flera av de radikala åtgärder som genomfördes i Hackney skulle vara ännu mer kontroversiella i Sverige. Andra skulle vara möjliga – men kanske svåra. Svårt är dock inte omöjligt. Något måste göras mycket snart för att svensk skola ska lyckas förbättra utbildningen för alla elever.

Att se till att kvalificerade skolledare främst sysslar med pedagogik vore ett viktigt steg.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2015, ute nu!