”Lek är en bra social träning”

NORRKÖPING

På Grebyskolan F–3 har fritidspedagogerna aktionsforskat för att ta reda på hur leken kan användas som ett pedagogiskt verktyg.

Måste alla barn alltid få vara med och leka? Det var en av de frågor som fritidspedagogerna ställde när de 2016, handledda av forskaren Lina Lago från Linköpings universitet, intervjuade sina elever om hur de såg på lek.
– Det är en vanlig uppfattning att leken ska vara öppen för alla, men i intervjuerna såg vi att det inte stämmer. Vi kan behöva värna om lek i en liten grupp, för att få med ett barn som är utanför eller behöver träna mer, säger fritidspedagogen Marie Ekeroth Mahrs, som deltog i projektet.
Med utgångspunkt från intervjuerna diskuterade personalen sedan hur lekar som fritidshemmet redan arbetade med kunde utvecklas till pedagogiska verktyg, som tränar de förmågor som anges i läroplanen.
– Vi fick tid att reflektera och pröva saker som är svåra att få till annars när verksamheten bara rullar på. Det gav oss ett fokus och en medvetenhet om vad, hur och varför vi leker, säger Marie Ekeroth Mahrs.
Diskussionerna ledde till ett systematiskt arbete med ”lekens lotteri”, där eleverna lottades in i 20 minuter långa aktiviteter, som pedagogerna hade valt utifrån gruppens behov och förutsättningar. På det sättet fick barnen pröva nya saker och leka med andra barn än de brukade.

För att aktivera rastlösa elever arbetade personalen också med lekerbjudanden i form av rekvisita för olika rollekar. Samtidigt användes sällskapsspel för att öva uthållighet och lära eleverna att slutföra något.
– När barnen vi jobbade med kom till mellanstadiet fick vi höra att de var så fantastiska på att leka. De stod inte bara och försökte se tuffa ut, utan var trygga i att lek var något bra, säger Marie Ekeroth Mahrs.
Själv har Marie Ekeroth Mahrs insett att leken ger träning i att ta sociala kontakter, lyssna och lösa konflikter. Den skapar också en trygghet i gruppen, vilket stärker elevernas självkänsla. Därför arbetar personalen i dag mer med att förbättra förutsättningarna för leken.
– Barn som är duktiga lekare klarar sig oftast lättare än andra när de kommer högre upp i åldrarna. Du lär dig många användbara saker, och om du inte har med dig dem så kan du få problem, säger hon.
Skolans rektor Eva Edsgården menar att aktionsforskningsprojektet, som varade i ett och ett halvt år, har gett fritidspedagogerna en större samsyn på sitt uppdrag. Det har också fått grundskollärarna att inse att även fritidspedagogerna har en läroplan att följa, som syftar till att utveckla olika förmågor hos barnen.

Insikten att skolans personalgrupper har bristande kunskap om varandras verksamheter har gjort att Grebyskolan har hoppat på ett nytt aktionsforskningsprojekt, som handlar om hur samverkan mellan fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kan förbättras.
– Projektet går ut på att förstå vad de andra gör och ta reda på hur fritidshemmet med hjälp av lek kan fortsätta att utveckla det som barnen tränar på i skolan. På så sätt kanske vi kan bli ännu bättre på att stötta elever som behöver utveckla sina förmågor, säger Eva Edsgården.

Fakta/Maries och Evas tips

• Gräv där du står. Det gör projektet mer överkomligt och föder sedan nya idéer.
• Ange tydliga mål för fritidshemmet och sätt av tid för kompetensutveckling.
• Samarbeta med en utomstående person som kan tillföra nya perspektiv.

Av: Av Staffan Eng

Foto: Niclas Fasth

Denna artikel är en del av tema fritidshemmet och publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute nu!

Tema: Fritidshemmet

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera