Fritidshemmen på väg att bli mer skola
Fritidshemmen har gått från en plats med fokus på lek och frihet till en plats med mer undervisningsfokus. Det visar Alma Memiševićs avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
För några år sedan fick fritidshemmen en egen del i läroplanen. I undervisningsuppdraget nämndes bland annat att elever skulle ges möjlighet att tillägna sig kunskaper inom naturvetenskap och teknik. Alma Memiševićs avhandling visar att förändringen fått effekter.
– Ett tydligt resultat är att fritidshemmen sätter fasta ramar kring undervisning, med bestämda tider och platser och försök att få med så många elever som möjligt. Ett skäl är att undervisningen ska gå att dokumentera och synliggöra. Läroplanen som kom år 2016 har gjort avtryck, och fritidslärare känner att de måste skriva fram mål och möta dokumentationskrav, och visa att det sker ett lärande, säger hon.
Fritidslärare och fritidshemsforskare betonar ofta att fritidshem ska vara något annat än skolans undervisning, ändå reproduceras den undervisningen, enligt Alma Memišević.
– Naturvetenskap och teknik som jag har tittat särskilt på blir i fritidshemmen i hög grad reproducerande av fakta, man benämner djur och växter. Skolans förmedlingspedagogik lånas in.
Samhällsutvecklingen i stort speglas i fritidshemmen, menar hon.
– Förändringen kan ses mot bakgrund av en diskursförskjutning i samhället med ökande fokus på lärande och kunskapssamhällets nyttotänkande. Att fritiden ska effektiviseras är en global strömning. Fritidshem förväntas bidra till skolans måluppfyllelse.
Förändringen sker samtidigt som det finns brist på utbildad personal, och planering och undervisning sker ofta under tidsbrist. För fritidshemmen innebär förändringen ett spänningsfält.
– Fritidshemmen som varit en socialpedagogisk arena blir mer skola och eleverna ska prestera. Fritidslärare kämpar med dokumentationen och frågan om frivillighet i undervisningen. Eleverna vill ofta leka och göra något annat än att fortsätta bli undervisade även i fritidshem.
Alma Memišević vill gärna se en större diskussion om fritidshemmen.
– Jag hoppas att också politiker och beslutsfattare läser avhandlingen och att min forskning kan bidra till en dialog om förutsättningarna i fritidshemmen. Jag kan tycka att det inte finns logik i kraven när det är enormt stora grupper i fritidshemmen och det saknas utbildad personal.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”En läsvärd avhandling om hur fritidshemmet genomgår en diskursförskjutning från lek till undervisning. Alma Memišević beskriver spänningen mellan tradition och förnyelse och hur fritidshemmet utgör en potentiell arena för elevernas måluppfyllelse − något som är konstruerat av dagens skolpolitik men som är svårt för fritidshemmet att förena med lek, lärande och dess förutsättningar.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Forskare: Alma Memišević
Avhandling: Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv. En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna
Disputerade: 22 mars 2024 vid Linköpings universitet
Bakgrund: Har bakgrund som förskollärare och specialpedagog
Nuvarande tjänst: Undervisar och forskar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 4/2024.
TEMA: Diskussionen om AI i skolan behöver handla mer om pedagogik, fastslår forskare.
INTERVJU: Inger Eriksson, professor i pedagogik, vill stärka lärarkåren så att den på egen hand kan utveckla en mer meningsfull undervisning för eleverna.
REPORTAGE: Barns utrymme för lek blir allt mindre. Ny studie visar att det går att vara kreativ på liten yta.