Fria skolvalet minskar likvärdigheten

I år är det 25 år sedan det fria skolvalet infördes. Hur möjligheten att välja skola påverkar eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer, har Anna Ambrose undersökt i sin avhandling som nu valts till Skolportens favorit.

– Skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden och har hög andel elever med familjebakgrund i ett annat land blir bortvalda.

Det säger Anna Ambrose, som gjort en etnografisk studie under ett läsår i tre olika grundskolor, en tillvalsskola, som eleverna gärna valde, en bortvalsskola, som många valde bort, samt en marknadsförande skola, som marknadsfördes med tydlig pedagogisk profil.

På bortvalsskolan var det tydligt att elever och personal såg på sin skola som en ”invandrarskola”, eller ”förortsskola”. Man beskrev skolan i betygstermer som ”mer en E-skola än en A-skola”. På tillvalsskolan beskrev personalen i stället att eleverna satsade hårt på skolan. Förväntningar på en elev som akademiskt kunnig öppnar upp för att eleven lär sig mer, men när en elev i första hand beskrivs som ”invandrare” i stället för ”akademisk”, kan det påverka undervisningen åt andra hållet, tror Anna Ambrose.

– Studien visade tydligt att elever på bortvalsskolan känner sig sedda genom andras ögon, som andra klassens medborgare. Eleverna kände sig stämplade. Även om de var duktiga och gjorde sitt skolarbete så ansåg många att deras framtidsmöjligheter var sämre.

Att känna sig stigmatiserade och enbart som ”invandrare”, gjorde också att vissa av dessa elever inte aktivt sökte sig till tillvalsskolan, utan valde att stanna kvar i området och på skolan där de tyckte att de ”passade in”.

På bortvalsskolan rapporterade lärarna också en viss oro över den egna anställningen eller tjänstefördelningen inför nästa år. På tillvalsskolan däremot, kunde lärarna göra bokbeställningar och gruppindelningar i god tid och påverkades inte särskilt mycket eftersom de flesta elever gick kvar.

Rektorerna på alla tre skolor tyckte att en likvärdig skola var viktigt, men sa samtidigt att det kunde hända att de inte erbjöd en plats till en elev i behov av särskilt stöd, om de inte måste på grund av närhetsprincipen – om de förstod att eleven skulle kosta mer.

– Detta var inget de tyckte kändes bra men menade att de ju var satta att hålla sin budget. Men de ville ha en skola för alla och tyckte inte systemet var bra.

Utifrån ett föräldraperspektiv sågs skolvalet som viktigt men skapade hos många en oro över att inte få plats eller att inte göra rätt val. Ur ett individperspektiv kan skolvalfriheten vara en bra policy, men ur ett samhälleligt perspektiv handlar det om allas rätt till en likvärdig utbildning, sammanfattar Anna Ambrose.

– Jag tar inte ställning för eller emot det fria skolvalet, men för att citera en intervjuad rektor är skolvalet något för de redan privilegierade. Vill man ha kvar systemet behöver politikerna se över hur det kan göras mer likvärdigt.

Av Hanna Nolin

Foto Linus Hallgren

Skolportens favorit

Motivering: Anna Ambroses avhandling analyserar det fria skolvalet och hur ungdomar, föräldrar och skolprofessionella i och omkring tre grundskolor förhåller sig till skolorna utifrån deras läge, elevunderlag, rykte, profil och tillgänglighet.

Avhandlingen sätter fingret på problematiken med det fria skolvalet och synliggör att de elever som faktiskt klarar av att göra ett medvetet skolval också är de som gynnas av dess existens.

Fakta/Forskare: Anna Ambrose, född 1970.

Avhandling:Att navigera på en skolmarknad. En studie av valfrihetens geografi i tre skolor.

Bor: I Stockholm.

Bakgrund: SO-lärare, årskurs 4–9, lärarutbildare, fil. mag. i utbildnings-
sociologi och fil. dr i barn- och ungdomsvetenskap. Sedan i våras undervisningsråd på Skolverket.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2017, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute 13 september! Tema: Arbetsmiljö

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera