Syftet med den här studien är att utvärdera implementering av skolövergripande positivt beteendestöd i en skola i ett socialt utsatt område och att jämföra utfallet med en kontrollskola.

I Sverige syns stora skillnader i läsförmåga hos de som gått yrkesutbildningar med olika stor andel allmänna ämnen.

Fokus i föreliggande studie är på personalens förståelse av våld i skolan. Intresset riktas specifikt mot den betydelse som föreställningar om kön får för hur personalen synliggörs och bemöter våld mellan elever.

I 2011 års regleringsbrev ålades Skolverket att granska likvärdigheten i lärares bedömningar genom att årligen med statistik synliggöra diskrepanser mellan resultat på nationella proven och elevers termins- eller slutbetyg. Skolverket skulle även granska lärares rättning av nationella proven. Hur upplevs detta av lärarna? I denna artikel undersöks hur lärare i matematik säger sig ha blivit påverkade av att likvärdigheten i deras bedömningar granskas.

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär.

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.

Lise Roll-Pettersson, Ingrid Olsson och Shahla Ala'i-Rosales har gjort en etnografisk fallstudie där de undersökt förutsättningarna för implementering av mångsidiga program (EIBI) i svensk förskola.

Anders Albinsson visar att förskolebarn använder matematiska begrepp, både spontant och vetenskapligt när de för problemlösande resonemang.

Kristina Melker, Elisabeth Mellgren och Ingrid Pramling Samuelsson har undersökt förskollärarens och barnens samverkan i en undervisningssituation.

Gunn Nyberg har i sin studie fokuserat på rörelseförmåga i idrott och hälsa på gymnasiet. Hon har studerat vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att springa.

Andreas Jacobsson och Henrik Jakobsson har undersökt hur de i undervisningen kan främja utvecklingen av förmågan att tala om upplevelser av fysisk aktivitet.