Kristin Westerholm och Joakim Samuelsson har undersökt hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Skogen står för djupare och mer intima värden för barnen såsom frihet, tröst, upptäckande och välbefinnande än vad forskarna tidigare trott. Sara Brogaard och Torsten Krauses studie visar också att olika socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

Henrik Lindqvist har undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Resultaten visar att lärarstudenter upplever professionell otillräcklighet, särskilt under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar de genom att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.

Åsa Mårtensson beskriver och analyserar hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.

Anna Ehrlin och Ulrika Jepson Wigg har i sin artikel studerat lärares erfarenheter av att arbeta på en skola som under en termin fick en stor grupp nyanlända elever. Den vetenskapliga artikeln har publicerats inom ramen för Ifous FoU-program Nyanlända elevers lärande.

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Henrik Hansson vill med sin studie bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att vissa variationsmönster som skapades i undervisningen var mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra.

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Fysisk aktivitet i kombination med matematikundervisning förbättrar elevernas koncentration och arbetsminne. Det visar Andreia Balan och Jenny Green i sin studie.

Unga killar använder humor och ironi när de navigerar budskap om fysisk aktivitet, träning och kost på sociala medier. Det visar Mikael Quennerstedt i ett projekt i England där över 1300 ungdomar deltog.

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.