Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad.

Författarna har undersökt vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

Annica Caldeborg har undersökt hur elever med utländsk bakgrund upplever beröring i idrott och hälsa.

Författarna Kristin Westerholm, Tove Mattsson och Henrik Lindqvist har i studie har undersökt speciallärares och specialpedagogers erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Resultaten visar bland annat att yrkesgrupperna har tilltro till insatsen.

Kollegialt lärande med metoden rundor för undervisningskvalitet (QTR), förbättrar både undervisningens kvalitet och lärarens engagemang. Det konstaterar författarna Henrik Lindqvist och Jennifer Gore som i sin artikel diskuterar metodens relevans för svensk skola.

Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade. Det konstaterar Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme i en forskningsöversikt om resurspersonal i skolan.

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.

Ewa Skantz Åberg och Annika Lantz-Andersson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som sker i en läs- och skrivundervisning i form av kollaborativa berättaraktiviteter med en interaktiv skrivtavla.

Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund beskriver i sin artikel en learning study om hur svetsundervisning kan utvecklas med hjälp av samtalsanalys och variationsteori.

Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe har genomfört ett interventionsprogram med femåringar för att stötta barns utveckling av taluppfattning och räknefärdigheter.

Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar utgör en källa till oenighet mellan lärare. Det visar Agneta Grönlund som studerat lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Joakim Samuelssons studie visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.