Att lära elever skilja på de och dem har blivit en allt större utmaning för skolan. Men snart är skillnaden borta även ur skrifts­pråket, menar vissa språkforskare. Hur ska vi då kunna läsa Strindberg, frågar sig andra.

Göteborgs universitet har antagit Linda Bradley som docent i pedagogik. Hennes forskningsintresse är nätbaserat och interaktivt, digitalt och mobilt, språklärande. Det har främst gällt inom högre utbildning men under senare år även nyanländas lärande av andraspråk.

Lärare som värnar alla elevers rätt att lära sig läsa och skriva kan paradoxalt nog framstå som “elevfientliga” i andras ögon. Men att överge strävan att alla elever ska bli läs- och skrivkunniga, är ett gigantiskt svek. Alla elever behöver bli läsande och skrivande samhällsmedborgare, skriver Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet.

Varje år sedan 2005 har resultat från utbildningsvetenskaplig forskning sammanfattats inom ramen för Resultatdialog. Samtliga projekt har finansierats av Vetenskapsrådet. De 28 projekt som presenteras i Resultatdialog 2019 involverar runt 120 forskare från ett 20-tal lärosäten. Tillsammans visar de den stora spännvidden inom utbildningsvetenskap.

Alla övningar lämpar sig att arbeta med inom svenskämnet. Flera av dem passar också bra till ämnesintegrerade arbetspass. Många av övningarna kan genomföras under en lektion på 60 minuter.

Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs, i vissa avseenden, av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en ny studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.

Berättande är häftigt! Det vill medarbetarna på Möllevångsskolan förmedla – med hjälp av häxor och trollkarlar. Lärare i svenska och skapande ämnen har arbetat intensivt med ett ämnesövergripande Harry Potter-tema.