Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.

I sin avhandling har May-Britt Monsrud undersökt tvåspråkiga elevers språkfärdigheter med test på både deras första- och andraspråk. Hon konstaterar att den som kartlägger behöver ha kompetens inom tvåspråkighetsutveckling, kartläggning och specialpedagogik.

Språk och kommunikation är avgörande för lärande och social utveckling. Hur kan du som lärare se till att elever som har ett alternativt kommunikationssätt ges möjligheter att utveckla sitt språk?

I snart två år har ett projekt om språkutvecklande arbetssätt pågått på Hjortsbergsskolan i Falkenberg. Det har lett till att alla på skolan använder visuellt stöd mer, inte minst på fritidshemmen.

I det mångkulturella bostadsområdet Vivalla är det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i förskolan av största vikt. De åtta förskolorna i Vivalla jobbar därför systematiskt med moduler kring boken Mångfaldens förskola – Flerspråkighet, omsorg och undervisning och har redan sett flera positiva effekter av arbetet.

Förskollärarens eget språkande är det främsta pedagogiska redskapet för att höja barnens språkliga nivå. Det handlar om så mycket mer än att bara vara pratsam, skriver logopeden Karolina Larsson.

Förr fokuserade pedagogerna i Barnabro förskola i Varberg på språk i projekt ett par månader åt gången. Men nu jobbar de språkutvecklande hela dagen året om. De är också mer medvetna om hur de själva pratar.

Four research studies indicate that students who read fiction rather than nonfiction are likely to have better language skills, perform better at school, get more education and be more successful at work, writes psychology professor Raymond Mar. In this commentary, Mar suggests that educators try to encourage students to read fiction for pleasure starting at…

Att personalen på Tornfalkens förskola saknade utbildning inom programmering och kodning stoppade dem inte från att inleda ett arbete kring digitalt meningsskapande. Genom att börja enkelt och analogt kunde de sedan arbeta mer och mer med digitala verktyg. Språket spelade också en stor roll i arbetet då majoriteten av barnen är flerspråkiga.

I en miniserie med rubriken Hela skoldagen räknas samtalar vi med verksamheter som gjort och gör insatser för att skapa trygghet och meningsfullhet under fritids, raster och skolmåltiden. Bra för alla elever och väldigt viktigt för elever med funktionsnedsättning. Medverkar gör lärarna Anna Jabin och Elin Wahlborg samt Monica Johansson Persson, SPSM. (webb-radio)