Förutsättningarna att ge stöd till barn och elever med språkstörning ser olika ut i olika skolor i landet. Under året kommer Specialpedagogiska skolmyndigheten att göra en nationell kartläggning för att ta reda på vilket behov av stöd som finns hos skolor och skolhuvudmän.

Selv om de ikke kan snakke eller bruke tegnspråk, kan multifunksjonshemmede barn fortelle hvordan de har det ved å bruke kroppsspråket. Likevel blir dette ofte oversett, viser ny forskning.

Ett nytt läromedel från SPSM riktar sig mot grund- och gymnasiesärskola och behandlar riksdag, regering, landsting och kommuner. Dessutom beskrivs de politiska partierna och om hur man går till väga vid val.

Med start till höstterminen 2018 gäller nya utbildningsplaner för både Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet på Göteborgs universitet. Den stora nyheten är att neuropsykiatriska svårigheter nu finns med i de nationella examensmålen.

Barn med adhd som rör sig mycket och har svårt att sitta stilla i klassrummet behöver inte vara omotiverade. Istället måste de röra sig för att klara av svåra arbetsuppgifter.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.

Skolor som har svårt att klara av elever som har svårt i skolan, kan få hjälp av en pedagoghund. Hör Gunilla Backman som startade Svenska pedagoghundinstitutet.

På Artediskolan i Nordmaling, har man hittat en ovanlig lösning för att nå elever med problem, och det med hjälp av människans bästa vän.

Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa och problemen är mycket tyngre nu än tidigare, enligt Nils Lundin som är barn- och ungdomsläkare i Helsingborg och ansvarig över Blå Kamelen.

Raseriutbrott vid godishyllan eller kaos vid tandborstningen. Även föräldrar till barn som inte har särskilda svårigheter kan vara hjälpta av lågaffektivt bemötande, enligt Bo Hejlskov Elvén.

Utåtagerande barn löper stor risk att må dåligt om de inte får rätt bemötande redan i tidig ålder. På särskolan i Linköping är skäll och konsekvenser bannlysta. Istället arbetar personalen med lågaffektivt bemötande.