Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Brist på utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger och brister i kunskap är en utmaning för skolor som ska ge elever med språkstörning rätt anpassningar och stöd. Det visar en nationell kartläggning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomfört.

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Justice trough Education är ett fem år gammalt tvärvetenskapligt, gränsöverskridande forskningsnätverk med 14 partners, däribland Göteborgs universitet. En av de inblandade forskarna är Joanna Giota, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Allt fler elever med språkstörning kommer till Virginska gymnasiet. Samtidigt har många i personalen saknat utbildning om funktionsnedsättningen. Därför satsade rektorn på en kurs för all berörd personal. Den gemensamma utbildningen gav en gemensam kunskapsbas.

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Ett nytt, webbaserat stödmaterial är framtaget för att utgöra en grund för arbetet med tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Det vänder sig till alla som möter barn, elever eller vuxenstuderande med hörselnedsättning, i lärmiljöer där kommunikationen huvudsakligen sker med hjälp av talat språk.

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

En rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten fokuserar på i vilken utsträckning barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning, utifrån sina egna uppfattningar, har tillgång till likvärdig utbildning av god kvalité samt en tillgänglig och trygg lärmiljö. (s.10)

Den här rapporten innehåller en kartläggning av villkor som barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning har att förhålla sig till i sin utbildningssituation. (pdf)

En del barn är väldigt aktiva. Väldigt aktiva barn tappar lättare intresset för en lek. Det gör att de har svårare att leka med andra barn. Det måste förskolepersonalen tänka på redan när barnen är ganska små. (sid. 2-3)

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)