Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar hur det på fritids före­kommer ett systematiskt utanförskap utan att lärarna märker det.

Under 20 års arbete med ­traumatiserade barn i utsatta områden i Rio de Janeiro har Yvonne Bezerra de Mello utvecklat en egen pedagogisk metod. Nu har 300 lärare utbildats i den, däribland svenska lärare som ­arbetar med flyktingbarn.

Hon har tävlat i ”Genikampen” på SVT och är firad vetenskaps­journalist på Dagens Nyheter. Nu har Maria Gunther skrivit en personlig bok om intelligensforskning och om att vara ett så kallat särbegåvat barn.

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har specialpedagog ihop med arbetslag utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Barn rymde från skolgården och var våldsamma mot personalen. Men hårt arbete med rutiner, anpassningar och förhållningssätt har förändrat allt på Heleneborgsskolans ­fritidshem i Svalöv.

Ann-Louise Ljungblad är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har utvecklat ett inkluderande perspektiv, Pedagogiskt Relationellt Lärarskap, PeRL, som betonar respekten för varje unikt barn och barnets rätt att möta en undervisning som möjliggör deras potential.

Vissa människor tycker det är svårt att hålla reda på tid. Men bra hjälpmedel och rätt träning hjälper dem att hålla reda på tiden. (s.12-15)

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Eleverna på Brunnaskolan i Botkyrka blev delaktiga i hur skolans lärmiljö skulle bli mer tillgänglig. Det skapade trygghet som i sin tur ledde till ökade kunskapsresultat.

Samverkan, samsyn och respekt för varandras professioner är viktiga frågor när det centrala Studieteamet i Stockholms stad utvecklar sitt eget arbete och stödet till vuxenutbildningarna.