I denna studie undersöker Lotta Andersson hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd uppfattar sitt barns skolfrånvaro i förhållande till måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i undervisningen.

Höj närvaron så minskar avhoppen. Det är vad Liljaskolan i Vännäs siktar på. Projekt ”Nollvisionen” satsar på en tillgängligare skola för alla i kombination med individuella insatser.

Ganska många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att hitta en sysselsättning de är nöjda med efter gymnasiesärskolan. Skolan och myndigheter behöver ge dem bättre stöd så de kan hitta en sysselsättning de är nöjda med. (s.12-13)

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)

Särskolan är en skola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns lite kunskap om hur särskolan fungerar. Nu har forskare skrivit en bok om hur särskolan fungerar. (s.6-8)

Autism och adhd är också vanligt vid CP. I en avhandling från Göteborgs universitet har Magnus Påhlman undersökt en hel population av barn med CP för att se hur vanligt det är att de även har adhd eller autism. (s.2)

Ju mer ”språktung” skolan har blivit, desto större problem får elever med språkstörning – även i det sociala samspelet. Det är lätt att tolka svårigheterna som dyslexi eller lägre intelligens, men det här något annat. Och väldigt vanligt.

Termerna ”utvecklingsstörning” ska heta ”intellektuell funktionsnedsättning” ,och skolformen ska ändra namn från ”grundsärskola” till ”anpassad grundskola”. Att byta namn, men inte koncept, är dock en eufemism, skriver Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Många av de extra anpassningar som görs i skolan är generella och ingenting annat än en förenkling, förtunning och reducering av undervisningens innehåll, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Vad är ett skolmisslyckande och hur arbetar olika länder i Europa för att förbättra skolsystemens förmåga att tillgodose elevers olika behov? Genom nätverket European Agency kan du ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder.

En tydlig struktur för dagen och undervisningen är bra för de flesta. Att ha rutiner skapar trygghet och kan minska stress. I ett nytt nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om hur en skola och två kommuner arbetat för att utveckla strukturer, synsätt och undervisning.

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.