Skifta fokus från elevernas tillkortakommanden till verksamhetens lärmiljö. Det är kärnan i projektet om tillgängliga lärmiljöer, med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som just nu pågår i Sölvesborg.

I denna forskningsutblick undersöker forskaren Ann-Louise Ljungblad lärare och deras pedagogiska taktfullhet på nära håll. När lärare taktfullt lyssnar in och samtidigt tar ansvar för den pedagogiska situationen, skapas både tillitsfulla relationer till eleverna och en inkluderande undervisningsmiljö.

Barn födda i december löper en nästan dubbelt så hög risk att få en diagnos om inlärningsstörning, som barn som är födda i januari, visar färsk forskning vid forskningscentret för barnpsykiatri vid Åbo universitet.

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.

Förskollärare i inkluderande förskolemiljöer ansvarar för att stimulera och följa upp barns sociala färdighetsutveckling och för att främja delaktighet i kamratlek för alla barn.

Med hjälp av en sex veckor lång kompetensutvecklingsinsats ökade förskolepersonal både sin medvetenhet och förståelse för barn med autism. De blev också bättre på att anpassa lärmiljön och förebygga utmanande situationer. Studien visar på att även mindre insatser kan bidra till förändringar både i attityder och praktik.

Forskare från Lunds universitet har intervjuat lärare och annan skolpersonal som arbetar inom särskolor, för att ta reda på mer om hur de arbetar med sex- och relationsundervisning. Resultaten i studien visade att personalen ser det som en utmaning när de arbetar med sex och relationer i särskolan.

I denna studie undersöker Lotta Andersson hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd uppfattar sitt barns skolfrånvaro i förhållande till måluppfyllelse, utmaningar, krav och hinder i undervisningen.

Höj närvaron så minskar avhoppen. Det är vad Liljaskolan i Vännäs siktar på. Projekt ”Nollvisionen” satsar på en tillgängligare skola för alla i kombination med individuella insatser.

Ganska många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att hitta en sysselsättning de är nöjda med efter gymnasiesärskolan. Skolan och myndigheter behöver ge dem bättre stöd så de kan hitta en sysselsättning de är nöjda med. (s.12-13)

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)

Särskolan är en skola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns lite kunskap om hur särskolan fungerar. Nu har forskare skrivit en bok om hur särskolan fungerar. (s.6-8)