Flere elever kæmper i undervisningen eller visiteres til specialundervisning, og det halter med pædagogiske kompetencer i almenskolen, når det kommer til elever med særlige behov. Sådan lyder konklusionen i en række nye rapporter over skolernes arbejde med inkluderende læringsmiljøer og specialpædagogisk bistand, som Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd har udarbejdet.

I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.

Vad säger forskningen om tidiga insatser för att förebygga problematisk skolfrånvaro och hur agerar man bäst i praktiken? Vilka insatser krävs och av vem? I samtalet deltar Tobias Forsell, rådgivare på SPSM som forskat kring problematisk skolfrånvaro och Mona Tafvelin, rådgivare med lång erfarenhet av arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Samtalsledare är Erika Bergman,…

Varje år drabbas cirka 600 barn och unga i Sverige av en förvärvad hjärnskada som blir bestående. Anledningarna kan vara sjukdom eller yttre trauma. Konsekvenserna som hjärnskadan har medfört för elevens lärande kommer skolan att möta när eleven kommer tillbaka.

90 000 svenskar stammar – av de många barn. Men det är ont om böcker om ämnet som bygger på egna erfarenheter. Här är läraren Tove Selvåg Drotts råd till lärare som har stammande elever.

Efter otaliga organisationsförändringar på ESS-gymnasiet i Stockholm präglas verksamheten nu av samarbete på alla plan. ”Alla sitter i båten och ror, ingen står kvar på bryggan och tvekar”, säger specialpedagogen Anette Karlsson.

Under det senaste decenniet har svensk förskola gått från att vara en grupporienterad verksamhet till att ha en mer individuell riktning. I den här studien testar forskaren Peter Karlsudd en modell för inkludering. Modellen är tänkt som ett stöd för förskolepersonal att förankra individuella möjligheter i ett grupporienterat arbetssätt.

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s. 13)

Barn och ungdomar som har en hörselnedsättning känner sig utanför och mår sämre än hörande. De möter dessa problem i skolan, på arbetsplatsen och ute i samhället. Det visar forskaren Sylvia Olsson i sin avhandling ”Longing to belong – Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity”, som hon i…

Tio kommuner i Västmanlands län har skapat en gemensam portal för digitala resurser. Satsningen ger mer likvärdiga förutsättningar för både elever och medarbetare inom Komvux som särskild utbildning.

Specialpedagogiken kan hjälpa skolan i de nya utmaningar som det innebär att ta emot många nyanlända elever med trauman i bagaget. Men då behövs en utökad syn på specialpedagogers uppdrag i skolan, skriver Gunilla Lindqvist, lärare, specialpedagog och docent i pedagogik.

Det är inte självklart hur elever ska kunna ges anpassningar och särskilt stöd på yrkesprogram. Bromangymnasiet i Hudiksvall tog hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att eleverna på fordonsprogrammet skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen. Biträdande rektor Clas Falk berättar om de framgångsrika åtgärderna.