Claes Nilholm är ny professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik på Malmö högskola. På senare år har han gjort omfattande enkätstudier om synen på att arbeta med barn med särskilda behov i skolan.  

Mamma er lettet, pappa er skeptisk. Barnet har også sine oppfatninger om å få diagnosen ADHD og medisiner for den. – Vi må høre mer på barna, sier forsker.

Nossebro skola i Essunga kommun i Västergötland har fått mycket uppmärksamhet för sitt förändrade arbetssätt kring elever i behov av särskilt stöd. Åtgärderna ligger helt i linje med vad som föreskrivs i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Sedan 2007 har antalet diagnoser av adhd och uppmärksamhetsstörning mer än fördubblats i Sverige. I en ny avhandling från Göteborgs universitet redogör Bo-Lennart Ekström för vad som föregick det kraftigt ökande diagnosticerandet av elever.

Vad föregick det kraftigt ökande neuropsykiatriska diagnosticerandet av elever med inlärningsproblem och beteendestörningar i Sveriges skolor? En studie vid Göteborgs universitet redovisar bland annat den specifikt medicinska bild av grundskolan som framträder bland förespråkare och motståndare under kontroversen om DAMP.

Det går værst ud over pædagogerne, når elever på specialskoler truer eller griber til vold. Mens tre ud af fire pædagoger bliver slået i løbet af et år, gælder det ”kun” lidt over halvdelen af lærerne. Forskellen bunder i forskellige strukturer.

Hvorfor er det primært drenge, der havner i specialundervisningen, og ikke piger? I skoleåret 2011/2012 fik 11 procent børn specialundervisning, og de 65 procent var drenge. Nyeste tal fra Danmarks Statistik viser, at 81 procent af disse drenge er henvist for udviklings-
forstyrrelserne ADHD og autisme.

De fleste børn trives med at komme i skole, men en væsentlig andel har forskellige former for vanskeligheder i skolestarten og har svært ved at tilpasse sig undervisningen. En stor undersøgelse skal afdække, hvordan man letter skolestarten for børnene.

Som all utbildningsstatistik genom åren visat har föräldrarnas utbildningsnivå, elevernas kön och elevernas invandrarstatus stor betydelse för resultat i skolan, säger Ola Hendar. För elever som är döva eller hörselskadade har dessutom grad av hörselnedsättning, förekomst av andra funktionsnedsättningar, samt tillgång till tidigt språk stor betydelse för hur det går i skolan.

Interview om tankerne bag Sofus-metoden. Det er journalist Marie-Louise Hansen, der har interviewet mig i nedenstående artikel.