Hvorfor er det primært drenge, der havner i specialundervisningen, og ikke piger? I skoleåret 2011/2012 fik 11 procent børn specialundervisning, og de 65 procent var drenge. Nyeste tal fra Danmarks Statistik viser, at 81 procent af disse drenge er henvist for udviklings-
forstyrrelserne ADHD og autisme.

De fleste børn trives med at komme i skole, men en væsentlig andel har forskellige former for vanskeligheder i skolestarten og har svært ved at tilpasse sig undervisningen. En stor undersøgelse skal afdække, hvordan man letter skolestarten for børnene.

Som all utbildningsstatistik genom åren visat har föräldrarnas utbildningsnivå, elevernas kön och elevernas invandrarstatus stor betydelse för resultat i skolan, säger Ola Hendar. För elever som är döva eller hörselskadade har dessutom grad av hörselnedsättning, förekomst av andra funktionsnedsättningar, samt tillgång till tidigt språk stor betydelse för hur det går i skolan.

Interview om tankerne bag Sofus-metoden. Det er journalist Marie-Louise Hansen, der har interviewet mig i nedenstående artikel.

Over 60 prosent av barn som sliter med angst har i tillegg motoriske problemer eller språkvansker. Det går fram av doktorgradsstudien "Neurodevelopmental Problems in a Clinical Sample of Children with Anxiety Disorders" av Benedicte Skirbekk.

– Det är otroligt många lärare, specialpedagoger och speciallärare som hör av sig och vill veta hur de ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter, säger Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet. Hon har lett en interventionsstudie som visar på lovande resultat för elever med fonologiska svårigheter.

Specialpedagogexamen bör avskaffas och en speciallärarexamen erbjudas med ytterligare en inriktning mot pedagogiskt arbete. Det föreslår Högskoleverket i sin utredning av behovet av specialpedagoger och en särskild specialpedagogexamen.

I sommar kommer forskarstudenter och föreläsare från Sydafrika, USA, Portugal, Tyskland och Sverige att delta i en internationell sommarkurs på Högskolan i Jönköping. Kursen handlar om kartläggning av barns miljöer och tidiga insatser för barn och deras familjer inom områden som specialpedagogik, handikappvetenskap och omvårdnad.

Senaste decenniet har antalet elever kontinuerligt minskat på landets specialskolor. Framförallt gäller det de skolor som erbjuder tvåspråkig undervisning på teckenspråk och svenska. För att kunna förbättra måluppfyllelsen och upprätthålla en god pedagogisk miljö ser Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) över verksamheten.

Senaste decenniet har antalet elever kontinuerligt minskat på landets specialskolor. Framförallt gäller det de skolor som erbjuder tvåspråkig undervisning på teckenspråk och svenska. För att kunna förbättra måluppfyllelsen och upprätthålla en god pedagogisk miljö ser Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) över verksamheten.

En av slutsatserna i rapporten "Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan" är att det behövs en särskild satsning för dem som vill vidareutbilda sig till speciallärare. Läs hela rapporten här (pdf).

Specialpedagogexamen bör avskaffas och en speciallärarexamen erbjudas med ytterligare en inriktning mot pedagogiskt arbete. Det föreslår Högskoleverket i sin utredning av behovet av specialpedagoger och en särskild specialpedagogexamen.