Det har jämförts med de storsatsningar som ledde till människans landstigning på månen och kartläggningen av det mänskliga genomet. I det amerikanska projektet Brain är det hjärnan som är föremål för utforskning.

Martina Hedenius disputerade hösten 2013 som första doktorand i logopedi vid Uppsala universitet. Nu vill hon lägga grunden till ett forskningsprogram med fokus på minnesfunktioner hos barn med språkliga störningar.

Har du sett den klassiska toalettskylten? Eller kanske symbolen för restaurang? Då har du varit i kontakt med piktogram, ett bildspråk som framställts för att kommunicera över språkliga barriärer.

Jag vill utforska hur varje individ fungerar, tänker och lär sig på bästa sätt. Att förstå hur barnet lär är en viktig del av mitt arbete, säger specialpedagogen Ellen Duivenvoorden.

Den Nordiska specialpedagogiska konferensen genomfördes i Åbo förra månaden. Arrangörer var Nordiska förbundet för Specialpedagogik, där Lärarförbundet är medlem.    

Vad är inkludering och hur går det till? Vilka problem finns när begreppet ska omsättas i skolans praktik? Hur kan man beforska ett så komplext område? De frågorna lyfts i rapporten av författarna Claes Nilholm, professor i pedagogik och Kerstin Göransson, docent i specialpedagogik. Läs rapporten. (pdf)

Hur är det att vara ung med funktionsnedsättning? Oscar Svensson, utredare på ungdomsstyrelsen, presenterar resultaten från utredningen Fokus 12. Rapporten bygger på intervjuer med funktionshindrade ungdomar och på två stora statistiska undersökningar. (webb-tv)

Nyckelordet är empati. Det används för att lugna eleven och för att signalera att läraren vet att eleven skulle uppföra sig – om den bara visste hur. I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving.    

Det är i det genuina, ömsesidiga mötet mellan elev och lärare som ett verkligt lärande kan ta form. Professor Jonas Aspelin vill fördjupa diskussionen om relationens betydelse i utbildningen.  

Tydlighet, förståelse och utmaningar är viktigt för att elever ska vilja gå till skolan. Det menar Ann-Sofie Strand, som i en avhandling undersökt varför elever riskerar att bli hemmasittare.  

Den som vill skapa eller utveckla verksamhet för elever som är döva, hörselskadade eller har grav språkstörning kan söka statsbidrag. Bidraget delas ut via Regeringskansliet. Sista ansökningsdag är 15 december 2013.

När ett barn behandlas annorlunda i förskolan på grund av att det antas ha särskilda behov minskas möjligheterna till social delaktighet, visar Eva Melins avhandling som kom i våras.