Teorier, praktik och trender. Författaren Ann Ahlberg tar ett ordentligt grepp om specialpedagogiken och problematiserar en skola för alla.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut en ny rapport om inkludering i skolan. I rapporten förs ett resonemang om hur forskning kan förstås och bli relevant i den praktiska skolvardagen. Den kan användas av skolans praktiker som ett verktyg i arbetet att utveckla en skola för alla.

Ingela Holmström har lagt fram en doktorsavhandling med fokus på barn med cochleaimplantat i den vanliga skolan.

Det har jämförts med de storsatsningar som ledde till människans landstigning på månen och kartläggningen av det mänskliga genomet. I det amerikanska projektet Brain är det hjärnan som är föremål för utforskning.

Martina Hedenius disputerade hösten 2013 som första doktorand i logopedi vid Uppsala universitet. Nu vill hon lägga grunden till ett forskningsprogram med fokus på minnesfunktioner hos barn med språkliga störningar.

Har du sett den klassiska toalettskylten? Eller kanske symbolen för restaurang? Då har du varit i kontakt med piktogram, ett bildspråk som framställts för att kommunicera över språkliga barriärer.

Jag vill utforska hur varje individ fungerar, tänker och lär sig på bästa sätt. Att förstå hur barnet lär är en viktig del av mitt arbete, säger specialpedagogen Ellen Duivenvoorden.

Den Nordiska specialpedagogiska konferensen genomfördes i Åbo förra månaden. Arrangörer var Nordiska förbundet för Specialpedagogik, där Lärarförbundet är medlem.    

Vad är inkludering och hur går det till? Vilka problem finns när begreppet ska omsättas i skolans praktik? Hur kan man beforska ett så komplext område? De frågorna lyfts i rapporten av författarna Claes Nilholm, professor i pedagogik och Kerstin Göransson, docent i specialpedagogik. Läs rapporten. (pdf)

Hur är det att vara ung med funktionsnedsättning? Oscar Svensson, utredare på ungdomsstyrelsen, presenterar resultaten från utredningen Fokus 12. Rapporten bygger på intervjuer med funktionshindrade ungdomar och på två stora statistiska undersökningar. (webb-tv)

Nyckelordet är empati. Det används för att lugna eleven och för att signalera att läraren vet att eleven skulle uppföra sig – om den bara visste hur. I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving.    

Det är i det genuina, ömsesidiga mötet mellan elev och lärare som ett verkligt lärande kan ta form. Professor Jonas Aspelin vill fördjupa diskussionen om relationens betydelse i utbildningen.