Hur kan man översätta grundforskningen till insatser som faktiskt gör skillnad för personer med autism, och hur får man bäst in de sociala och etiska aspekterna? Professor Liz Pellicano berättar här om ett alternativt sätt att se på forskningen om autism (webb-tv).
Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen.
Professor Morton Ann Gernsbacher talar om olikheterna i människors hjärnor. Vilka skillnader borde uppmärksammas inom forskning, och vilka borde man fokusera mindre på?
Det är av största vikt att barn med någon grad av autism tidigt erbjuds anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. (webb-tv)
For lærerne i inklusionseftersynets ekspertgruppe har det været vigtigt at komme af med et måltal for inklusion på 96 procent. Ligesom resursedelen er blevet diskuteret flittigt. Ekspertgruppens anbefalinger retter sig mod ministeriet, kommunerne og skoleledelsen.
Seks elever fra specialklasser har fået en mere hensigtsmæssig adfærd efter et forløb med såkaldt EEG-træning, hvor hjernen ved hjælp af impulser til en computer får et spejl af sig selv. Danskere forsøger nu at skaffe penge til at tilpasse den amerikanske metode til folkeskolen.
Lina Axelsson Kihlblom vill fram till tavlan, rita och åskådliggöra vad svensk skola är sämst på: att fånga in F-eleverna och ”go crazy” med stöd till dem.
Att testa och träna avkodningsförmågan tidigt lyfter både läsförståelse och betyg. Metoden är enkel, resurssnål och lustfylld, skriver Ronny Karlsson, speciallärare, och Martin Ingvar, professor.