Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

För att fler elever ska nå målen i skolan så satsar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att systematiskt höja teckenspråkskunskaperna hos personalen på myndighetens tvåspråkiga specialskolor.

En storskalig studie vid Göteborgs universitet visar att andelen elever som får särskilt stöd minskat från 1990-talet och fram till i dag. Samtidigt har stöd som ges avskilt från resten av klassen ökat.

Hur kan rektors agerande göra skillnad för barn i förskolan? Den frågan har två forskare och elva rektorer som ingått i ”Specialpedagogik för lärande” sökt svar på under ett läsår.

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten cirka fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk.

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i Ifous historia. Ett program som ska öka kunskaperna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

Man har länge trott att små barn inte drabbas lika hårt av trauman som vuxna. Forskning visar att det är fel. Nu krävs ny kompetens i förskolan.

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Det kan drabba vilken elev som helst. Det man vet är att frånvaro ofta leder till mer frånvaro. Därför är tidiga insatser avgörande för att förhindra långvarig frånvaro, menar Malin Gren Landell, psykolog och forskare.

Mikael Skagenholt har i sin avhandling från Linköpings universitet bland annat undersökt hur hjärnan bearbetar olika numeriska representationer och vilka effekterna är av biologisk och kognitiv mognad på den numeriska bearbetningsförmågan. (s.14)

I ett nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet kommer Peter Bergström och hans forskarkollegor studera hur rektorer, arbetslagsledare och lärare operationaliserar idéer med elevcentrerad undervisning i innovativa lärmiljöer, sk. ILE - Innovative Learning Environments, och hur begreppet elevcentrerad undervisning utvecklas och formas över tid.