Är barn, elever och vårdnadshavare inom Europeiska unionen, EU, delaktiga i besluten som påverkar skolgång och utbildning? European Agencys projekt Voices into Action, visar att delaktighet ofta finns med i styrdokumenten, men att den ofta saknas i praktiken.

Vad är viktigt för att ge barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förutsättningar i lärandet? Vad ska du tänka på för att stödet ska fungera? Danijel Lukic, rådgivare i SPSM, ger några råd.

I sina observationer på skolgården såg forskaren Birgitta Lundbäck att pedagogerna inte grep in och stöttade de barn som gick runt utan att ha någon att leka med.

Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet forskar just nu om transspråkande i undervisningen för döva nyanlända.

All personal i förskolor, skolor och fritidshem har fått kunskap om tillgänglig lärmiljö och vad det innebär. Det gynnar särskilt de grupper som påverkas mest om stödet inte fungerar.

Lek mellan barn är viktigt för att barn ska utvecklas socialt och må bra. I den här studien undersöker forskarna en lek- och samspelsintervention som genomfördes på fyra förskolor. Resultatet pekar mot att arbetssättet ökade delaktighet och engagemanget hos de barn som deltog i forskningsstudien.

Elever som går i grundsärskolan börjar under högstadiet att försöka hitta sin plats i livet. Frågor som är viktiga kan förstärkas eftersom man kan uppleva ett utanförskap och att samhället i stort är inriktat på att prestera och vara effektiv. I ett projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet ska grundsärskolan pröva ett nytt verktyg för…

"På fritids ska elevernas intressen styra allt!" säger Carolina Martinez, forskare på Malmö universitet, trosvisst. Hon har studerat hur pedagoger förhåller sig till digitala medier på fritids och sett att många fritidslärare har ett synsätt som utgår från problematisering, begränsning eller förbud när det gäller digitala enheter.

Forskaren Marte Blikstad-Balas är en av digitaliseringens största kritiker. Men hon är inte kritisk mot digitala verktyg i skolan utan mot skolans endimensionella syn på dem.

I varje skolklass är det ungefär en elev som är särskilt begåvad. Tove Ekelund vid Karlstads universitet som forskar om elever som både är särskilt begåvade och som har dyslexi, menar att kunskapen om hur skolan kan hjälpa dessa elever behöver öka.

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.