Ju friare uppgift, desto tydligare behöver strukturen vara. Det anser slöjdlärarna Kerstin Lorentzson och Ingrid Andersson, vars elever tar sig an nya tekniker när de skapar dräkter från gamla tidsepoker.

På Årstaskolan undervisar slöjdlärarna Linnéa Kielland och Jerker Dahlin vägg i vägg. De diskuterar ofta sina ämnen och har funnit ett gemensamt formativt arbetssätt och en struktur som också ger utrymme åt sinnlighet och fritt skapande i klassrummet.

Konstfackeleven Amanda Kingfors examensarbete började med en nyfälld björk, och slutade i insikter om vad som kan ske mellan material och slöjdare i en process där målet var att ta vara på ett helt träd.

Inger M Degerfält har blivit lite av en kändis bland slöjdlärare, tack vare sina pedagogiska instruktionsfilmer på webbplattformen Slöjdlexikon. Häng med på en tur i hennes hem och studio och ­träffa de lärare som har hjälpt till att förverkliga hennes dröm.

När slöjdsalarna på Adolfbergsskolan skulle renoveras fick lärarna vara med i planeringsarbetet. De valde då att skapa något helt nytt: en öppen planlösning för gemensam slöjdundervisning. Ökad trygghet genom kollegialt lärande samt flexibla anpassningsmöjligheter är några av fördelarna de lyfter fram med det nya arbetssättet.

Vid Ankarskolan i Träslövsläge har slöjdläraren Veronica Skorsdal och några kollegor provat på en något annorlunda väg in i ämnet. I fjol fick 60 elever i årskurs 6 virka snippor, sticka kondomer och sedan även snida snoppar.

En älg som gillar datorspel och pizza, eller en reggaekrokodil med virkad mössa och dreadlocks. Det är några av de djurtroféer och karaktärer som slöjdläraren Karolin Wagners elever har skapat, med hjälp av både traditionella och framtida tekniker.

Frågan om hur praktiska respektive teoretiska kunskaper ska värderas av skola och samhälle är en evig fråga. Eva-Lotta Hultén tar sin utgångspunkt i den schweiziske pedagogen Johann Heinrich Pestalozzi för att lyfta fram det praktiska görandets betydelse.

Hur sågar man av en bräda? Slöjdlärare instruerar oftast med ord eller med rörelser i luften. Men eleverna lär sig bättre med konkret kommunikation, visar forskning.

När slöjdläraren visar konkret hur man sågar eller skruvar så lär sig eleverna mer än om undervisningen är fiktiv. Det visar en ny avhandling om kommunikation i slöjdsalen.

Genom att lära ut med hjälp av konkreta handlingar, som att såga på riktigt i en planka, ger slöjdläraren eleverna bäst förutsättningar att lära sig saker. Det visar en avhandling som undersöker kommunikationen mellan lärare och elever i hantverksbaserad undervisning.