Nästa vecka röstar riksdagen om den nya forskningspropositionen. Propositionen har fått kritik för att den å ena sidan säger att man vill värna den akademiska friheten, å andra understryker forskningens roll för att underlätta innovationsarbete och stödja nationell tillväxt.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Den politiska klåfingrigheten skapar inga förutsättningar för en utveckling av en lärarutbildning som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver Jan Andersson med anledning av regeringsförslaget om förändringar i lärarutbildningen

Även om svensk lärarutbildning behöver styras nationellt måste politikerna inse att villkoren vid landets lärosäten är olika och att reformer tar tid, skriver Göran Levin, utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.

I skrivande stund ligger en promemoria om reformeringar av lärarutbildningen ute på remiss. Förslagen pekar i två riktningar, mot ökade krav med starkare detaljreglering och mot minskade krav med större flexibilitet, skriver Jan Andersson, ämneslärare och före detta universitetslektor i utbildningsvetenskap.

Skoldebatten fokuserar ofta på socioekonomiskt utsatta elever som inte klarar kunskapskraven. Men forskaren Janna Lundberg menar att diskussionerna om skolan också behöver täcka in de elitskolor som det svenska marknadsutsatta skolsystemet skapat.

Snart kan de skolor som vill ge sina elever betyg redan i årskurs 4. Betygsforskaren Christian Lundahl är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet.

Coronapandemin pressar ett redan pressat skolsystem med ökad segregation och minskat lärande. En ansvarsfull hantering av våra skattepengar krävs framöver och det första steget måste bli att ta itu med skolmarknaden, menar Erik Cardelús, lektor, Stockholms universitet.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Den historiska delningen av lärarkåren samt politisk och facklig oenighet har lett till att lärarutbildningen de senaste 70 åren oavbrutet har utretts och stöpts om.

Kraftigt höjda forskningsanslag ska bidra till återstarten efter pandemin. Sammanlagt 13,6 miljarder kronor ska satsas på forskning och innovation de kommande fyra åren, föreslår regeringen.