Nu tillsätter regeringen den nya forskningsberedningen – en expertgrupp med stor kunskap om svensk forskning och dess internationella konkurrenskraft.

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)

Boken Glädjeparadoxen är ett uttryck för en nostalgisk längtan till en svunnen bättre tid. Det hade varit klädsamt om bokens författare hade visat intresse för den befintliga forskningen om det svenska skolväsendets historia, inte minst då de anspelar på den vetenskapliga genren i användande av ord som forskning och vetenskapligt stöd.

I dagarna ger Tankesmedjan Balans ut sin bok “De effektiva”. "Kanske är det istället dags att göra motstånd mot effektiviseringsmantrat och den ideologiska föreställningen att det går att göra förskolans och skolans verksamhet ständigt bättre men billigare", skriver Marcus Larsson som tillsammans med Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans.

Effektivisering, kvalitetssäkring och evidens kan låta bra, men Michael Walls och Jan Nilsson menar att dessa delar av vad som ofta kallas New Public Management i själva verket urholkar både lärarnas professionella autonomi och i förlängningen själva demokratin. De hävdar att vi vet för lite om konsekvenserna av olika skolutvecklingstrender, inte minst vad det innebär…

Med siktet inställt på en stärkt vetenskaplig grund för lärarprofessionen deltar Stockholms universitet i regeringsuppdraget ULF. Vägen dit går genom samverkan mellan forskare, lärare och skolhuvudmän och plattformen Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Idag förs argumentet att inkluderingen har gått “för långt” fram i olika debattsammanhang. Frågan om hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är emellertid komplex, skriver Gunnlaugur Magnusson, lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Uppsala universitet.

I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

I den politiska debatten pratas det om ordningsbetyg och mobilförbud, mer matematik och hur man ska skapa karriärvägar för lärare. Men det finns också frågor som inte hamnar på agendan, som exempelvis hur man ska kunna stötta skolsvaga elever, skriver Per-Acke Orstadius, pensionerad lärarutbildare.