En vetenskaplig sammanställning baserad på en systematisk litteraturgenomgång. (pdf)

Om eleverna får längre tid på sig att äta lunch så äter de mer av både huvudrätt och grönsaker. Studier indikerar också att elever med längre lunch är gladare under lunchen jämfört med elever med kortare lunch. Det visar en forskningssammanställning som Livsmedelsverket gjort

Drygt 40 procent av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som nu lanserar ett datorspel som kan användas i undervisningen.

Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.

Det är inte maten som serveras som är viktigast för eleverna – det är de sociala aspekterna av skolmåltiden, som trygghet och socialt sammanhang i skolrestaurangen. Det visar genomgångar av ny forskning som undersökt elevernas egna upplevelser av skolmåltiderna och som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket.

Få ungdomar uppnår Livsmedelsverkets rekommendationer om frukt och grönsaker och många hoppar över frukosten ibland, enligt de resultat om matvanor från studien som presenteras i filmen. Forskarna såg skillnader i matvanor mellan pojkar och flickor, men överlag är det för lite variation och för lite näring i ungdomars kost. En mer varierad kost och mycket…

Rapporten bygger på studier inom projektet ”Fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner hos skolungdomar”, som genomfördes under 2017–2023. (pdf)

The aim of this study was to assess the association between having breakfast often versus rarely and reading literacy achievement based on Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) from 2016.

Även små förändringar av skolmat kan ge en stor miljövinst. Det upptäckte fyra skolor i Lund som genom ett forskningsprojekt lyckades som få ner lunchtallrikens utsläpp med 20 procent, utan att eleverna tyckte att maten blev sämre (webb-radio).

”Du kan väl åtminstone smaka”, säger vi till matkräsna barn. Men vi borde låta dem lukta först, för att väcka deras nyfikenhet, menar doktoranden Linnea Apelman som nu ska testa metoden på elever. "Luktsinnet är mer sofistikerat än smaksinnet", säger hon.

Gratis skolemat har mange positive effekter, viser studier fra utlandet. Men FHI-forskere er usikre på om dette kan overføres til Norge.

Artikeln handlar om hur skolmåltiden kan organiseras för att bli mer inkluderande för alla elever. Den bygger på ett treårigt forskningsprojekt där skol- och kökspersonal i tre skolor har intervjuats om sina upplevelser av skolmåltidssituationens utmaningar och möjligheter.