Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

Här är ett förslag på lektionsupplägg där eleverna får diskutera olika perspektiv och ståndpunkter i en kontroversiell fråga. Det är utarbetat av SO-lärarna på Oxievångsskolan i Malmö och anpassat för högstadiet.

Ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet undersöker hur lärare i SO-ämnen hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Inte minst när det kommer till att möta diskussioner som rör klimatförändringar.

Vi måste lära oss om jordens utveckling och kretslopp, för det kommer att påverka oss när vi blir äldre. Men vi har inte tid att vänta på att hållbar utveckling ska införas på schemat, skriver eleverna på Skapaskolan i Huddinge.

Jenny Kölfors, utvecklingssekreterare på Pedagogisk Inspiration Malmö och projektledare för InnoCarnival Skåne, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Maria Simbotin. "Varför finns InnoCarnival Skåne?"

Maria Elofsson Öhman, lärare i svenska som andraspråk och samordnare för studiehandledningen på Torpaskolan, svarar på frågor från Mirjana Paunkovic, modersmålslärare och studiehandledare i Göteborgs Stad. På vilket sätt stödjer Torpaskolan nyanlända elever att uppnå målen?

Vad är det som påverkar människor att utföra miljövänliga handlingar? En ny forskningsstudie visar att samhällsvetenskaplig kunskap har mer betydelse för elevers miljövänliga handlingar än vilken värdeorientering de har.

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet som nyligen utsågs till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hur har synen på prostitution förändrats? Varför könsstympas kvinnor? När Anna Adrian undervisar i historia, religion och samhällskunskap kommer frågorna om sex och samlevnad upp naturligt.

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.