Nyblivna lärare är bra på att undervisa men sämre på att sköta kontakten med föräldrar och att göra sin planering flexibel. Det visar ett nyss avslutat tvåårigt forskningsprojekt. Forskarna föreslår flera förändringar för lärarutbildningarna.

Nyanlända elever i 12–15-årsåldern med kort skolbakgrund är en utmaning för skolan. Lärarna tenderar att bortse från deras begränsade utbildningsbakgrund och de osynliggörs inom den bredare kategorin nyanlända elever, vilket leder till att de inte alltid får den hjälp de behöver. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Forskningssammanställningen visar att såväl flickor som pojkar stimuleras och utvecklas av undervisning som planeras och genomförs utifrån ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete.

Förskolor kan med enkla metoder snabbt bli bättre på ett språkutvecklande arbetssätt. Det visar en studie som genomförts av forskaren Ann S. Pihlgren på uppdrag av Nacka kommun.

Många skolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå utbildningsmålen. Stockholms universitet startar nu tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar.

Samhället förändras snabbt men utbildningen hänger inte med. Detta är en verklighetsbeskrivning som har funnits inom musiklärarutbildningen i årtionden. När högskolorna strävar efter modernisering, slits lärare och studenter mellan nyttotänk, bildningsideal och krav på vetenskaplighet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

När papporna började ta ut mer föräldraledighet till följd av den så kallade pappamånaden försämrades vissa pojkars skolbetyg. De flesta barn påverkades dock inte. Det konstaterar forskarna bakom studien.

Elever i grundskolan är vana vid att samarbeta och att dela information digitalt. Utan lärarnas vetskap utvecklar de olika informella strategier för att hjälpa varandra med skolarbeten som övningar, uppsatser och nationella prov. Problemet med detta är inte bara att betygen blir orättvisa utan även att de elever som behöver hjälp inte upptäcks.

Sexualundervisningen i skolan präglas av en glad och positiv syn på samlevnad. Den kan också uppfattas som ensidig och inte helt oproblematisk när den utmanas, visar ny forskning.

Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.

Hur det fria skolvalet genomförs kan skilja sig stort mellan olika kommuner och både aktiva och passiva föräldrar kan missgynnas. Besluten fattas oftast av enskilda tjänstepersoner. Nu får forskaren Hanna Sjögren finansiering från Vetenskapsrådet för att undersöka alla kommuner i Sverige.

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt bidrag om sammantaget nästan 35 miljoner kronor över en treårsperiod.